Äldre sårbara personers vårdprocesser på akuten – mot en mer personcentrerad och jämlik vård

Belastningen på svenska akutmottagningar har ökat successivt efter pandemin bland annat pga längre vistelsetider och fler återbesök, vilket bidrar till ökad risk för etiska utmaningar. Forskning har visat att 20–40% av besöken till akutmottagningar är onödiga, vilket också bidrar till en hög belastning. Äldre sårbara personer använder akutmottagningar i störst utsträckning och påverkas också mest vid hög belastning på sjukvården generellt och akutmottagningar specifikt. Forskning visar på variation och bristande evidens kring riktade insatser för dessa grupper i akutsjukvården, samtidigt som behovet av lokalt förankrad kunskap- och verksamhetsutveckling är stort. Forskning och nationell statistik stämmer väl med erfarenheter och lokalt uppföljningsarbete om belastning och målgruppen äldre sårbara grupper på akutmottagningen vid Centralsjukhuset Kristianstad (CSK), vilket motiverar forskning i samverkan för kunskaps- och verksamhetsutveckling som främjar personcentrerade arbetssätt och implementeringen av God och nära vård i Skåne nordost. Projektets övergripande syfte är att generera kunskap om hur personcentrering kan utvecklas och stärkas i CSK-akutens dagliga verksamhet och samverkan, med särskilt fokus på äldre sårbara besökares vårdprocess, som ett led i implementeringen av God och nära vård

Med stöd av principerna för deltagarbaserad aktionsforskning planeras för två kompletterande kvalitativa delstudier. Syftet med delstudie1är att utforska äldre sårbara personers användning och erfarenheter av CSK-akutens verksamhet, inklusive samverkan med andra vård- och omsorgsinrättningar i Skåne nordost, genom 15–20 individuella semistrukturerade intervjuer. Syftet med delstudie 2 är att utforska CSK-akutens medarbetares erfarenheter och bild av äldre sårbara personers användning av och situation i CSK-akutens verksamhet, med tillhörande behov och möjligheter till verksamhetsutveckling. Delstudie 2 genomförs med sex semistrukturerade fokusgruppsintervjuer för olika yrkeskategorier från verksamheten. Datamaterialet analyseras med tematisk analys både induktivt och deduktivt, där principerna för personcentrering och God och nära vård används som analytiskt ramverk. Etiska överväganden säkerställs genom informerat samtycke, konfidentialitet, etablerade rutiner för dataskydd samt etisk prövning.

Till projektet skapas en referensgrupp där forskargrupp och verksamhetsrepresentanter diskuterar projektets genomförande, preliminära resultat, kunskapsspridning genom kommunikation och omsättning av resultat. Projektet förväntas bidra med ny kunskap om hur personcentrering kan omsättas i en komplex akutmottagningskontext med hög tidspress. Resultaten kan stödja utvecklingen av mer jämlika vårdprocesser, stärka delaktighet och trygghet för äldre sårbara personer samt förbättra förutsättningarna för funktionell samverkan mellan akutsjukvård, primärvård och kommunal omsorg.