Delaktighet i fysisk aktivitet och sömnrutiner hos barn och unga med funktionsnedsättningar

Projektet adresserar en tydlig kunskapslucka i vårdvetenskaplig forskning om delaktighet i fysisk aktivitet och sömnrutiner hos barn och unga med funktionsnedsättningar. Studierna kommer att bidra med kunskap om barn och ungdomar med funktionsnedsättningars delaktighet i fysisk aktivitet och sömnrutiner och ge redskap för barn och unga samt professionella inom habilitering och skola att främja delaktighet i hälsosamma levnadsvanor.

Syfte och frågeställningar
Projektets syfte är att främja delaktighet i fysisk aktivitet och sömnrutiner hos barn och unga med autism, intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning genom att bidra med kunskap om fysisk aktivitet, sömnrutiner, och fysisk aktivitet på recept (FaR) som en personcentrerad intervention. De specifika syften är att:
I. Kartlägga kunskapsläget hos personal på skola och habilitering om fysisk aktivitet, sömnrutiner och FaR för barn och unga med funktionsnedsättningar.
II. Undersöka erfarenheter hos barn och unga med funktionsnedsättningar av delaktighet i fysisk aktivitet, sömnrutiner och FaR.
III. Undersöka erfarenheter hos professionella av delaktighet i fysisk aktivitet, sömnrutiner och FaR hos barn och unga med funktionsnedsättningar.
IV. Undersöka genomförbarheten av en personcentrerad intervention för att öka delaktighet i fysisk aktivitet och förbättra sömnrutiner genom förskrivning av FaR.
Bakgrund
Barn och unga med autism, intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning utgör en heterogen grupp med olika behov, förutsättningar och livsvillkor. De möter olika fysiska, sociala och organisatoriska hinder som begränsar deras möjligheter till delaktighet i vardagsaktiviteter, inklusive fysisk aktivitet. Barn och unga med funktionsnedsättningar deltar i mindre fysisk aktivitet än jämnåriga utan funktionsnedsättning, vilket påverkar både fysisk och psykisk hälsa. För barn med funktionsnedsättningar är tillgång till anpassade aktiviteter som de vill delta i, stöd från vuxna och tillgängliga miljöer avgörande (Carbone et al., 2021; Wright et al., 2019). Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en evidensbaserad och personcentrerad metod för att stödja till ökad fysisk aktivitet, och består av ett personcentrerat samtal, en individuell skriftlig ordination och individuell uppföljning. FaR kan förskrivas av legitimerad personal inom hälso- och sjukvård och elevhälsa (FYSS, 2021).
Sömnsvårigheter är ett vanligt problem bland barn och unga. Omkring 40 procent av flickor i åldern 11–15 år har svårt att somna minst en gång i veckan, och bland pojkar 30 procent (Folkhälsomyndigheten, 2023). Bland barn och unga med funktionsnedsättningar är svårigheterna med att etablera och upprätthålla regelbundna sömnrutiner ännu mer uttalade. Under de senaste åren har förskrivningen av läkemedel mot sömnproblem ökat markant, framför allt melatonin, som ofta skrivs ut till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Icke-farmakologisk behandling av sömnsvårigheter är dock att föredra, exempelvis fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet och sömn är starkt kopplade till varandra — både vad gäller mängd, kvalitet och timing. Personer med högre nivåer av fysisk aktivitet har bättre sömnkvalitet jämfört med inaktiva. Exempelvis visade en systematisk översikt att fysisk aktivitet generellt förbättrar subjektiva och objektiva mått på sömn (Wang & Boros, 2021). Sömn kan främja förmågan och motivationen till fysisk aktivitet nästa dag, men det kan också vara så att fysisk aktivitet i sin tur kan förbättra näst kommande natts sömn. En nyligen publicerad studie fann att individer som var fysiskt aktiva i olika nivåer hade signifikant bättre sömnkvalitet och sömnhygien än inaktiva personer (Altunalan, Arslan, & Oztel Ocakoglu, 2024). Lang et al (2013) visade i en studie med ungdomar som hade en högre nivå av fysisk aktivitet var associerade med bättre sömnkvalitet.
Preliminära och tidigare resultat
Forskargruppen representerar forskare med gedigen kunskap om fysisk aktivitet, FaR och sömn hos barn och unga. Publicerade resultat beskriver främjande och hindrande faktorer för delaktighet i fysisk aktivitet hos barn med cerebral pares och att FaR är genomförbar och främjar delaktighet i fysisk aktivitet (Lauruschkus, 2015; Lauruschkus et al., 2017). Preliminära resultat från ett doktorandprojekt i VGR, finansierad av Forte, visar att FaR är genomförbar hos barn med obesitas (Boman et al., 2024), och det pågår ett doktorandprojekt i Lund om FaR för barncanceröverlevare. Projektet Tonårssömn är ett nationellt samverkansprojekt mellan Högskolan Kristianstad, Örebro Universitet och Karolinska Institutet som finansieras av Forte. Detta projekt genomför sömninterventioner i skolmiljö. Inom projektet finns en heltidsdoktorand vid Högskolan Kristianstad som utgör en viktig bas för studierna inom projektet. Preliminära resultat från en av studierna visar att 37% av ungdomarna mellan 11-15 år upplevde sömnsvårigheter minst en gång i veckan. I en avhandling visade resultat att ungdomar önskar att bli lyssnade på samt att fler vuxna hade tid att lyssna. Tidigare studier har även visar att ungdomar som uppger sömnproblem är fysiskt aktiva ≤1 gång i veckan.
Teori, metod och forskningsetiska överväganden
Projektet vilar på en vårdvetenskaplig grund, vilket innebär ett fokus på människan som helhet och på utvecklingen av kunskap som främjar hälsa och välbefinnande genom vård och vårdande (Wiklund Gustin & Asp, 2022). Centralt i vårdvetenskapen är att förstå hur individen upplever sin livssituation och hur vårdandet kan stödja personen i att bevara eller återvinna hälsa och välbefinnande. Av särskilt intresse är människor som befinner sig i utsatta livssituationer, där de egna resurserna inte är tillräckliga. I detta projekt kommer detta till uttryck genom att fokus riktas mot barn och unga med funktionsnedsättningar.
Personcentrering är även bärande i detta projekt. Personcentrering innebär att hela personen synliggörs med sina fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, där den enskildes perspektiv ges stor giltighet (McCance & McCormack, 2025). Denna förståelse ligger till grund för att utveckla och erbjuda vård och stöd som främjar hälsa och välbefinnande. Personcentrering vilar på ett etiskt värdesystem som betonar autonomi, värdighet, integritet och sårbarhet som en del av människans livsvillkor. I projektet innebär detta att barn och unga med funktionsnedsättningar, tillsammans med sina närstående, ses som aktiva medskapare i kunskapsutvecklingen. På så sätt bidrar projektet till att fördjupa förståelsen av personcentrerat vårdande och dess betydelse för hälsa och välbefinnande hos barn och unga i utsatta livssituationer.
För att fördjupa kunskapen om delaktighet i fysisk aktivitet och sömnrutiner hos barn och unga med funktionsnedsättningar kommer metodtriangulering att användas. Kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras för att belysa erfarenheter, rutiner och förutsättningar för fysisk aktivitet, sömn, vila och återhämtning hos barn och unga med autism, intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning. Dessutom kommer en genomförbarhetsstudie i mindre skala att genomföras. Doktoranden ges möjlighet, i samråd med forskargruppen, att påverka val av metod där det är relevant.
Datainsamling och delstudier
Delstudie 1 – Nationell enkätstudie
En webbaserad enkät riktas till personal inom habilitering och elevhälsa i hela Sverige. Enkäten innehåller både slutna och öppna frågor och syftar till att kartlägga kunskap, attityder och användning av FaR för barn och unga med funktionsnedsättning. Den omfattar även frågor om sömn, vila och återhämtning samt upplevda hinder och möjligheter. Deskriptiv och analytisk statistik kommer att användas (t.ex. frekvensanalyser, korrelationer).
Delstudie 2 – Intervjuer med barn och unga
Individuella semistrukturerade intervjuer genomförs med barn och unga i åldrarna 6–24 år som har autism, intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning. Syftet är att utforska deras erfarenheter av delaktighet i fysisk aktivitet, sömnrutiner, vila och återhämtning. För yngre barn eller personer med kommunikationssvårigheter kan intervjun genomföras med hjälp av stödperson (t.ex. vårdnadshavare eller personal) eller med hjälp av alternativa kommunikationssätt (t.ex. bilder eller symboler). Intervjuerna genomförs i en trygg miljö, såsom i habiliteringens lokaler, i skolan eller digitalt beroende på deltagarens önskemål.
Delstudie 3 – Intervjuer med professionella
Yrkesverksamma inom habilitering, skola och elevhälsa (t.ex. fysioterapeuter, sjuksköterskor, specialpedagoger) intervjuas enskilt eller i fokusgrupp om sina erfarenheter av att främja fysisk aktivitet och sömnrutiner för barn och unga med funktionsnedsättningar samt om deras kännedom och erfarenheter av FaR.
Delstudie 4 – Undersöka genomförbarheten av en personcentrerad intervention för att öka delaktighet i fysisk aktivitet och förbättra sömnrutiner vid förskrivningen av FaR
I samverkan med habilitering och anpassade skolor testas en mindre utbildnings- och handledningsinsats för att öka användningen av FaR bland legitimerad personal. Utfallet mäts genom antal utbildade, antal utfärdade FaR och deltagarnas erfarenheter via intervjuer och uppföljande enkät.
Analys
Kvalitativa data analyseras preliminärt med kvalitativ innehållsanalys eller tematisk analys för att identifiera mönster och teman i deltagarnas berättelser. Kvantitativa data analyseras deskriptivt och, där det är relevant, med korrelations- och regressionsanalyser. Resultaten från de olika delstudierna integreras i slutanalysen för att möjliggöra metodtriangulering.
Urval och rekrytering
Inklusionskriterier är barn, unga och unga vuxna (6–24 år) med autism, intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning som är inskrivna vid barn- eller ungdomshabilitering eller går i skola respektive anpassad skola. Exklusionskriterier är personer som inte kan delta på svenska eller engelska, eller som bedöms må psykiskt dåligt av att delta. Ett ändamålsenligt urval tillämpas som säkerställer variation av ålder, kön, diagnos och geografisk spridning. Rekrytering sker via habiliteringsverksamheter, skolor, samarbetsorganisationer och via sociala medier.
Referenser i urval
Altunalan, T., Arslan, E., & Oztel Ocakoglu, A. (2024). The relationship between physical activity level and timing and sleep quality and hygiene in healthy individuals: A cross-sectional study. BMC Public Health, 24, Article 3261. https://doi.org/10.1186/s12889-024-20708-1
Boman C, Bernhardsson S, Lundqvist S, Melin K, Lauruschkus K. Physical activity on prescription for children with obesity: a focus group study exploring experiences in paediatric healthcare. Front Health Serv. 2024 Apr 4;4:1306461. doi: 10.3389/frhs.2024.1306461. PMID: 38638607; PMCID: PMC11024476.
Carbone PS, Smith PJ, Lewis C, LeBlanc C. Promoting the Participation of Children and Adolescents With Disabilities in Sports, Recreation, and Physical Activity. Pediatrics. 2021 Dec 1;148(6):e2021054664. doi: 10.1542/peds.2021-054664. PMID: 34851421.
Lang C, Brand S, Feldmeth AK, Holsboer-Trachsler E, Pühse U, Gerber M. Increased self-reported and objectively assessed physical activity predict sleep quality among adolescents. Physiol Behav. 2013 Aug 15;120:46-53. doi: 10.1016/j.physbeh.2013.07.001. Epub 2013 Jul 9. PMID: 23851332.
Lauruschkus K, Hallström I, Westbom L, Tornberg Å, Nordmark E. Participation in physical activities for children with cerebral palsy: feasibility and effectiveness of physical activity on prescription. Arch Physiother. 2017 Nov 28;7:13. doi: 10.1186/s40945-017-0041-9. PMID: 29340207; PMCID: PMC5759903.
McCance T, McCormack B. The Person-centred Nursing Framework: a mid-range theory for nursing practice. Journal of Research in Nursing. 2025;30(1):47-60. doi:10.1177/17449871241281428
Wang, F., & Boros, S. (2021). The effect of physical activity on sleep quality: A systematic review. European Journal of Physiotherapy, 23(1), 11–18. https://doi.org/10.1080/21679169.2019.1623314
Wiklund Gustin, L. & Asp, M. (red.) (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Wright A, Roberts R, Bowman G, Crettenden A. Barriers and facilitators to physical activity participation for children with physical disability: comparing and contrasting the views of children, young people, and their clinicians. Disabil Rehabil. 2019 Jun;41(13):1499-1507. doi: 10.1080/09638288.2018.1432702. Epub 2018 Jan 30. PMID: 29382235.