Lesson study som kollaborativt verktyg för att höja kvaliteten i professionsutbildning

Den kvalitetshöjande insats som prövats skulle kunna appliceras i alla professionsutbildningar. I föreliggande projekt har insatserna använts i speciallärarutbildning specialisering intellektuell funktionsnedsättning, vid fakulteten för lärarutbildning, avdelningen för specialpedagogik. De preliminära resultaten indikerar att PDSA metoden ökar studenternas självtillit och nyfikenhet inför fortsatt arbete med lektionsutveckling och kollegial återkoppling.

Syfte
Det kvalitetshöjande projektets syfte är att studenterna ska uppvisa en förhöjd nöjdhet avseende utbildningens professionsinriktning, samtidigt som deras förståelse för hur de teoretiska studier som genomförs vid lärosätet kan användas och ligga till grund för insatser i deras framtida professionsutövning. Vidare syftar projektet till att studenterna utvecklar strategier och verktyg för kollegial återkoppling i den miljö där deras framtida yrkesutövning kommer att ske, och lär sig arbeta systematiskt och kollaborativt för att utveckla verksamheten på vetenskaplig grund.

Bakgrund
I Sverige, liksom i andra delar av världen, utgör nyutexaminerade lärare en betydande del av lärarkåren. Detta medför utmaningar inte minst på grund av den höga omsättningen och avhoppstakten bland nyutexaminerade lärare, vilket belastar utbildningssystemet med behovet av kontinuerlig rekrytering, utbildning och socialisering. Forskning indikerar dessutom att de nyutbildade lärarna ofta tilldelas de mest utmanande uppdragen, där lärarna ofta arbetar isolerat med få möjligheter till återkoppling eller stöd. De som lämnar läraryrket anger ofta missnöje med stödet och arbetsförhållandena som huvudorsak (Ingersoll m.fl., 2014).

Forskning visar att formella strukturer kan ge nyutexaminerade lärare stöd och mentorskap, vilket visat sig minska avhoppstakten. Sådant stöd inkluderar kollegialt stöd, klassrumsobservationer och återkoppling (Guarino m.fl., 2006; Kardos & Johnson, 2010). Dessutom är faktorer såsom kollegialt samarbete, resursdelning och stöd från mer erfarna lärarkollegor avgörande för att bygga trygghet och kompetens (Johnson, 2004; Penuel m.fl., 2009).
Mot denna bakgrund framstår arbetet med PDSA-cykler, Plan-Do-Study-Act (Langley m.fl., 2009; Lewis, 2015; Hinnant-Crawford, 2020) som en avgörande metodik för blivande speciallärare. Genom att systematiskt planera, genomföra, studera och agera baserat på erfarenheter och insamlad data kan blivande speciallärare utveckla en djupare förståelse för utbildningsuppdraget och målgruppen och förbättra sin undervisningspraxis. PDSA-cykeln stödjer kontinuerlig reflektion och anpassning, vilket är särskilt värdefullt i ljuset av de utmaningar lärare i en specialdidaktisk kontext (Holmqvist, 2021) står inför. Att integrera PDSA-cykler kan därmed bidra till att öka lärarnas uthållighet i, och tillfredställelse med yrket. Detta arbete är inte bara avgörande för lärarnas välbefinnande och professionella utveckling utan också för att säkerställa en rättvis och kvalitativ utbildning för alla elever.

Teori
Variationsteori (Ling Lo, 2012) och Self-efficacy (Bandura, 1997).

Metod
Under september – november (2023) planerade forskarna insatser med PDSA-cykler tätt kopplade till kursinnehållet i de presumtiva deltagarnas utbildning, för att PDSA cyklen skulle kunna appliceras i de olika delarna av studenternas ordinarie program. I december 2023 fick hela studiegruppen (39 deltagare) en föreläsning om metoden, varefter studenterna i nästa steg fick genomföra en inledande övning där de i smågrupper genomförde en PDSA övning med stöd av variationsteori. De påföljande insatserna (januari-maj 2024) har lagts in som tillval i kursen, där studenterna kunnat anmäla sig. Deltagarna i kompetensutvecklingsinsatsen träffas under fem tillfällen, där de fyra första stegen motsvarar stegen plan-do-study-act, i PDSA cykeln.

Data
Data samlas in genom frågeformulär, lektionsobservationer och intervjuer med deltagarna.

Urval
I det första steget deltog hela studiegruppen (år 2 speciallärarutbildningen specialisering IF, 39 studenter), i de påföljande insatserna (fem träffar) deltog 4 studenter. Dessa fyra studenter genomförde sedan insatser tillsammans med kollegor på sina arbetsplatser.

Etik
Data samlas in från de deltagare som lämnat informerat samtycke, det vill säga de deltagare som valt att genomföra hela PDSA cykeln. De forskningsetiska principerna har följts (Vetenskapsrådet 2002, 2017).

Det preliminära resultatet visar att de genomförda insatserna ökar studenternas nyfikenhet inför fortsatt arbete med lektionsutveckling och kollaborativ fördjupning och indikerar att studenternas upplevelse av professionella säkerhet inför specialläraruppdraget ökar genom deltagande i PDSA cykler.