Project Details

Short Description

Syftet med projektet är att utforska personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap inom särskilt boende (SäBo) samt de etiska utmaningar som ledare och personal vid SäBo har ställts inför under pandemin.
Specifika frågeställningar relaterade till personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap:
- Vilken är enhetschefers syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Vilken är sjuksköterskors syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Vilka likheter och skillnader finns mellan enhetschefers och sjuksköterskors syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Hur kan ett ramverk för personcentrerat ledarskap kontextanpassas på ett tillförlitligt sätt?
- Vad bör en metodik för att bedöma personcentrerat ledarskap innehålla?

Specifika frågeställningar relaterade till etiska utmaningar underpandemin:
- Vilka etiska utmaningar har ledarna (enhetschefer och sjuksköterskor) ställts inför avseende personcentrerad vård i allmänhet, och i ljuset av covid-19 i synnerhet?
- Vilka är vård- och omsorgspersonalens upplevelser av att arbeta personcentrerat under de förutsättningar som pandemin har medfört och vilka etiska utmaningar har de ställts inför?
- Vilka bilder har media gett av ledarskap, personal, vård och omsorg vid SÄBO under pandemin?
- Vilken är ledarnas och vård- och omsorgspersonalens upplevelse av hur äldreomsorgen har beskrivits i media och hur har det påverkat deras välbefinnande?
- Hur förhåller sig medias bilder av äldreomsorgen till ledarnas och vård- och omsorgs­personalens upplevelse?

Projektet som påbörjades under 2020 omfattar 1) översättning och kontextanpassning av ett teoretisk ramverk om personcentrerad vård i samarbete med forskare i Australien, 2) Fokusgrupps- och individuella intervjuer med enhetschefer, sjuksköterskor och vårdpersonal inom SäBo, samt 3) en analys av svensk medias rapportering av vården och omsorgen på särskilt boende under pandemin. Projektet och dess delstudier är godkänt av Etikprövningsmyndigheten (Dnr 2021-00413) och genomförs i samarbete med flera kommuner i nordöstra Skåne och två kommuner i norra Sverige.

Description

BAKGRUND
I nationella riktlinjer och olika styrdokument anges tydligt att vården som ges ska vara personcentrerad för att skapa de bästa förutsättningarna för den som vårdas. Organisation och ledning av vård påverkar i allra högsta grad hur och på vilket sätt vården utförs, varför initiativ och förutsättningar för den personcentrerade vården behöver komma från ledningen. Ledaren för vård- och omsorg till äldre personer har en central roll och viktig funktion i att leda, utveckla och upprätthålla den personcentrerade vården. Idag finns det begränsad kunskap om vad som karaktäriserar ett personcentrerat ledarskap i svensk äldrevårdskontext.

Ledarskapet har även en avgörande roll vid införandet av personcentrerad vård och kan vara antingen hindrande eller möjliggörande. Det är även viktigt att ledare inom vård- och omsorg till äldre personer är stödjande och närvarande i den personcentrerade vården. Trots att våra styrdokument är tydliga i budskapet att vården som ges ska vara personcentrerad för att skapa de bästa förutsättningarna för den som vårdas, visar tidigare forskning att det är komplext att leda mot en personcentrerad vård. Att leda personcentrerad vård kan innebära nya krav och förväntningar på ledarskapet som utövas, då man som ledare behöver skapa förutsättningar för att personcentrerad vård ska kunna utvecklas och upprätthållas i daglig praxis. Sammantaget beskrivs ledarskap som en essentiell komponent för personcentrerad vård, men att verka för ett personcentrerat förhållningssätt medför utmaningar för ledare och det förefaller rimligt att även ledarskapet behöver vara personcentrerat.

Personcentrerad vård som vårdmodell och förhållningssätt är baserad på en humanistisk människosyn. Fokus i personcentrerad vård är personens, i det här fallet den äldre personens, subjektiva erfarenheter och upplevelser och att vården ska utformas utifrån personens individuella önskemål, värderingar och behov. Att arbeta inom särskilt boende (SÄBO) under CoVID-19 pandemin har inneburit stora utmaningar, inte minst av etisk karaktär då olika värden har ställts mot varandra. Sådana exempel är möjligheten att utforma vården och omsorgen efter den äldre personens önskemål, värderingar och behov som har balanserats mot olika restriktioner för att begränsa smittspridning. Andra svårigheter som har rapporterats av ledare på olika nivåer är avvägningar mellan personalens trygghet och verksamhetens mål och uppdrag. Det finns hittills endast ett fåtal studier som har fokuserat personalens upplevelse av påfrestning och etiska utmaningar under Coronapandemin. En studie av White m.fl. (2021) som baserades på en enkät via Facebook och Twitter i USA visade att personalen på äldreboenden upplevde en ökad arbetsbelastning, men även en ökad känslomässig påfrestning. Påfrestningen var främst relaterad till mötet med äldre personers ensamhet och isolering, sjukdom och död, men personalen beskrev även att medias negativa bild av vården vid särskilda boenden hade en demoraliserande effekt, särskilt när den kontrasterades mot hur sjukhuspersonal framställdes som hjältar. Vi har idag bristande kunskap om hur ledare och personal har upplevt situationen under pandemin och vilka etiska utmaningar de har ställts inför när de exempelvis har varit tvungna att balansera besöksförbud mot äldre personers ensamhet och att balansera värdegrunden för personcentrerad vård som utgår från individens behov och värderingar mot olika begränsningsåtgärder för att förhindra smittspridning. Vi har även bristande kunskap om hur medias rapportering kan ha påverkat ledare och personal.

SYFTET med projektet är att utforska personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap inom särskilt boende (SäBo) samt de etiska utmaningar som ledare och personal vid SäBo har ställts inför under pandemin.

Specifika frågeställningar relaterade till personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap:
- Vilken är enhetschefers syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Vilken är sjuksköterskors syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Vilka likheter och skillnader finns mellan enhetschefers och sjuksköterskors syn på och upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap?
- Hur kan ett ramverk för personcentrerat ledarskap kontextanpassas på ett tillförlitligt sätt?
- Vad bör en metodik för att bedöma personcentrerat ledarskap innehålla?

Specifika frågeställningar relaterade till etiska utmaningar under pandemin:
- Vilka etiska utmaningar har ledarna (enhetschefer och sjuksköterskor) ställts inför avseende personcentrerad vård i allmänhet, och i ljuset av covid-19 i synnerhet?
- Vilka är vård- och omsorgspersonalens upplevelser av att arbeta personcentrerat under de förutsättningar som pandemin har medfört och vilka etiska utmaningar har de ställts inför?
- Vilka bilder har media gett av ledarskap, personal, vård och omsorg vid SÄBO under pandemin?
- Vilken är ledarnas och vård- och omsorgspersonalens upplevelse av hur äldreomsorgen har beskrivits i media och hur har det påverkat deras välbefinnande?
- Hur förhåller sig medias bilder av äldreomsorgen till ledarnas och vård- och omsorgs­personalens upplevelse?

MATERIAL OCH METOD
Projektet som påbörjades under 2020 omfattar 1) översättning och kontextanpassning av ett teoretisk ramverk om personcentrerad vård i samarbete med forskare i Australien, 2) Fokusgrupps- och individuella intervjuer med enhetschefer, sjuksköterskor och vårdpersonal inom SäBo, samt 3) en analys av svensk medias rapportering av vården och omsorgen på särskilt boende under pandemin.

Arbetet med att översätta och kontextanpassa ramverket för personcentrerat ledarskap baserar sig på fokusgruppsintervjuer och enkäter till enhetschefer och sjuksköterskor inom SäBo. Enhetschefers och sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap baserar sig på fokusgrupps- och individuella intervjuer. Studierna som har fokus på etiska utmaningar under Covid-19 pandemin omfattar individuella intervjuer med enhetschefer och sjuksköterskor, men även fokusgruppsintervjuer med vårdpersonal och en analys av svensk medias rapportering av vården och omsorgen på särskilt boende under pandemin. Mediaanalysen kommer att fokusera den bild som media har förmedlat av svensk äldreomsorg och kommer att omfatta dagspress och kvällspress. I urvalet kommer vi att eftersträva en variation avseende tidningarnas politiska inriktning. Mediaanalysen kommer att genomföras först under 2023 och vi kommer då att besluta om vilken tidsmässig avgränsning i urvalet av material som kommer att vara aktuell.

ETISKA ASPEKTER
Studien genomförs i enlighet med Helsingforsdeklarationen (WMA 2008) och med svensk lagstiftning (SFS 2003:460). Samtliga delstudier är godkända av EPM (Dnr 2021-000413). Även om riskerna med att intervjua ledare och personal om personcentrerad vård och ledarskap samt etiska utmaningar under pandemin anses som små, finns det alltid en risk att frågorna kan upplevas känsliga. Det kan dock vara värdefullt att få berätta om sina erfarenheter och framförallt om vilka utmaningar pandemin inneburit och att få dela detta med andra personer. Vi kommer i ett tidigt skede att upprätta en datahanteringsplan för att tydliggöra ansvar för datahantering och datalagring i enlighet med lärosätets policy och riktlinjer för forskningsdatahantering samt för hantering av känsliga personuppgifter i enlighet med GDPR (Dataskyddsförordningen 2016). Ingen obehörig kommer att få tillgång till materialet.

PPROEKTETS FÖRVÄNTADE NYTTA
Vi har idag begränsad kunskap om vad det innebär att leda personcentrerad vård och vad ett personcentrerat ledarskap är. Vi har även begränsade kunskaper om de utmaningar som ledare och personal har ställts inför under pandemin. Resultatet kommer att vara betydelsefullt för att synliggöra pandemins konsekvenser, men kan även kan ligga till grund för interventioner som omfattar stöd och ger förutsättningar för att leda och bedriva en personcentrerad vård vid SÄBO och därmed utgöra ett viktigt underlag för utvecklingen av framtidens äldreomsorg. Medias bilder av äldreomsorgen under pandemin kan tillsammans med intervjuerna ge kunskap om hur samhällets diskurser i form av diskussioner och attityder påverkar ledare och vårdpersonal och deras välbefinnande.

Studien genomförs i samarbete med flera kommuner i nordöstra Skåne och två kommuner i norra Sverige. Till studien finns en referensgrupp bestående av förvaltningschefer i nordöstra Skåne. Studien finansieras med medel från Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan, Demensfonden samt Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
AcronymPERLE-studien
StatusActive
Effective start/end date20-01-0126-12-31

Swedish Standard Keywords

  • Other Health Sciences (30399)
  • Nursing (30305)
  • General Language Studies and Linguistics (60201)