Att skapa samsyn kring kriterier för god undervisning

Vi presenterar ett pågående utvecklingsarbete på grundlärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla en samsyn mellan fältet och lärarutbildningen kring vad som kännetecknar god undervisning. Detta för att a) öka undervisningskvaliteten hos såväl studenter som handledare och b) för att öka likvärdigheten i bedömning av den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi arbetar utifrån frågeställningarna:

1. Hur påverkas samsyn mellan fält och lärarutbildning av explicita kriterier?
2. Hur påverkar explicita kriterier studenters förståelse av god undervisning?

Projektet inbegriper att gemensamt ta fram explicit uttryckta kriterier som exempel på god undervisning, att användas dels som handledningsunderlag för att beskriva och modellera hur god undervisning kan realiseras, dels som bedömningsunderlag i kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Explicita kriterier som verktyg har i tidigare studier visat sig kunna främja studenters lärande då uppmärksamheten kan riktas mot det som är specifikt och viktigt (Holmstedt, Jönsson & Aspelin, 2018; O’Donovan, Price & Rust, 2004).

Genom workshops arbetar handledare från fältet och lärare från lärarutbildningen tillsammans med att identifiera kvalitetsaspekter av god undervisning. Arbetsformen baseras på Hargreaves och Fullans (2012) forskning om framgångsrika skolsystem med resultat som visar att lärare utvecklar sin undervisning genom kollegial analys av densamma. Detta innebär att lärare och handledare arbetar tillsammans med att a) identifiera kvalitetsaspekter, b) synliggöra den egna förståelsen kring aspekterna och c) skapa en gemensam förståelse kring desamma. De identifierade kvalitetsaspekterna prövas under projektets gång som handlednings- och bedömningsunderlag i pågående VFU-kurser. Efter genomförda workshops besvarar deltagarna en enkät med såväl flervals- som frisvarsfrågor. Dessa enkäter utgör underlag för att besvara frågeställningarna ovan.

Förväntade effekter är en ökad samsyn mellan fältet och lärarutbildningen kring god undervisning samt ett konkret underlag som kan prövas för handledning och bedömning i VFU-kurser. Möjliga effekter på sikt kan vara förbättrad undervisningskvalitet hos såväl handledare som studenter.

 

Referenser:

Hargreaves, A. & Fullan. M. (2012). Professional capital. Transforming teaching in every school. New York: Routledge.

Holmstedt, P., Jönsson, A. & Aspelin, J. (2018). Learning to see new things: Using criteria to support preservice teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work. Frontiers in Education, 3:54, doi: 10.3389/feduc.2018.00054.

O’Donovan, B., Price, M. & Rust, C. (2004). Know what I mean? Enhancing student understanding of assessment standards and criteria. Teaching in Higher Education, 9:3, 325-335.