Abstract
Barndeckaren och demokratin. Rum och rörlighet i Christina Wahldéns deckarserie Falafelflickorna (2018), Tack för allt (2019) och I god tro (2020)
Det här bidraget behandlar Wahldéns tre berättelser om den tolvåriga Hawa och hennes undersökande verksamhet i den höghusförort där hon bor. Syftet är att visa på den betydelse som platser, miljöer och landskap har för hennes utveckling som detektiv och som människa (jfr Goga 2014). Med hjälp av en humangeografisk ansats (Massey 1994; 2005) visas hur Hawa i sin roll som problemlösande detektiv kartlägger det omgivande samhällets maktstrukturer. Min poäng är att denna kognitiva kartläggning (Goga & Kümmerling-Meibauer 2017) av förorten väver samman den unga huvudpersonens rumsliga orientering med upplevelser av maktrelationer kopplade till ålder, klass, etnicitet, sexualitet och genus, vilket i slutänden också påverkar hennes egen subjektsposition (jfr Nikolajeva 2010). I det perspektivet framträder Hawas kognitiva, etiska och emotionella utveckling som nära förbunden med hennes upptäckter och upplevelser som undersökande förortsdetektiv (jfr Löwe 2017).
I ett litteraturdidaktiskt perspektiv är det viktigt att läsarna får dröja vid huvudpersonens vandringar i förorten, eftersom Wahldéns berättelser i motsats till många andra svenska barndeckare (Bergman & Kärrholm, 2011) inte drivs framåt av en stark plot och en tydligt tecknad spänningskurva. Fokus läggs snarare på de mellanmänskliga relationer som Hawa uppfattar och reflekterar över när hon undersöker förortens olika rum, oavsett om det handlar om biblioteket, torget, idrottsplatsen eller det angränsande industriområdet. Med stöd i forskning om ungdomsdeckarens didaktiska möjligheter (Boglind 2014) vill jag i det här bidraget visa att även Wahldéns berättelser för läsare i mellanåldern bjuder på många möjligheter till skiftande perspektivtagande och samtal om demokratins grundfrågor. Avslutningsvis vill jag diskutera hur dessa kognitiva utmaningar för läsarna (Nikolajeva 2010) kan fångas upp inom ramarna för ett planerat litteraturarbete (Jönsson 2009).
Litteraturdidaktik, barndeckare, Christina Wahldén, social space, cognitive mapping
Referenslista
Bergman, K. & Kärrholm, S. (2011). Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv. Studentlitteratur
Boglind, A. (2011). Att läsa som en detektiv. Deckargenrens didaktiska möjligheter. I A. Boglind et al. (red.), Mötesplatser. Texter för svenskämnet (ss 131-151). Studentlitteratur
Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått. Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. Umeå universitet
Elam, K. & Widhe, O. (2015). Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning (ss 171-182). Gleerups
Goga, N. (2014). Kart og krim. Litterære kart og steders betydning i krimserier for barn. Tidskrift för litteraturvetenskap, 44(2), s. 69-82
Goga, N. & Kümmerling-Meibauer, B. (2017). Maps and mapping in children’s literature. I N. Goga & B. Kümmerling-Meibauer (red.), Maps and Mapping in Children’s Literature. Landscapes, seascapes and cityscapes (s. 1-14). John Benjamins Publishing Company
Höglund, H. & Rørbech, H. (2021). Performative spaces. Negotations in the literature classroom. L1-Educational Studies in Language and Literature, 21(2), 1–23. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2021.21.02.07
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö Högskola
Kärrholm, S. (2005). Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet. Östlings bokförlag Symposion
Löwe, C. (2017). Mapping a city – Berlin in a contemporary detective novel. I N. Goga & B. Kümmerling-Meibauer (red.), Maps and Mapping in Children’s Literature. Landscapes, seascapes and cityscapes (s. 195-111). John Benjamins Publishing Company
Massey, D. (1994). Space, Place and Gender. Polity Press
Massey, D. (2005). For Space. Sage
Nikolajeva, N. (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. Routledge
Det här bidraget behandlar Wahldéns tre berättelser om den tolvåriga Hawa och hennes undersökande verksamhet i den höghusförort där hon bor. Syftet är att visa på den betydelse som platser, miljöer och landskap har för hennes utveckling som detektiv och som människa (jfr Goga 2014). Med hjälp av en humangeografisk ansats (Massey 1994; 2005) visas hur Hawa i sin roll som problemlösande detektiv kartlägger det omgivande samhällets maktstrukturer. Min poäng är att denna kognitiva kartläggning (Goga & Kümmerling-Meibauer 2017) av förorten väver samman den unga huvudpersonens rumsliga orientering med upplevelser av maktrelationer kopplade till ålder, klass, etnicitet, sexualitet och genus, vilket i slutänden också påverkar hennes egen subjektsposition (jfr Nikolajeva 2010). I det perspektivet framträder Hawas kognitiva, etiska och emotionella utveckling som nära förbunden med hennes upptäckter och upplevelser som undersökande förortsdetektiv (jfr Löwe 2017).
I ett litteraturdidaktiskt perspektiv är det viktigt att läsarna får dröja vid huvudpersonens vandringar i förorten, eftersom Wahldéns berättelser i motsats till många andra svenska barndeckare (Bergman & Kärrholm, 2011) inte drivs framåt av en stark plot och en tydligt tecknad spänningskurva. Fokus läggs snarare på de mellanmänskliga relationer som Hawa uppfattar och reflekterar över när hon undersöker förortens olika rum, oavsett om det handlar om biblioteket, torget, idrottsplatsen eller det angränsande industriområdet. Med stöd i forskning om ungdomsdeckarens didaktiska möjligheter (Boglind 2014) vill jag i det här bidraget visa att även Wahldéns berättelser för läsare i mellanåldern bjuder på många möjligheter till skiftande perspektivtagande och samtal om demokratins grundfrågor. Avslutningsvis vill jag diskutera hur dessa kognitiva utmaningar för läsarna (Nikolajeva 2010) kan fångas upp inom ramarna för ett planerat litteraturarbete (Jönsson 2009).
Litteraturdidaktik, barndeckare, Christina Wahldén, social space, cognitive mapping
Referenslista
Bergman, K. & Kärrholm, S. (2011). Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv. Studentlitteratur
Boglind, A. (2011). Att läsa som en detektiv. Deckargenrens didaktiska möjligheter. I A. Boglind et al. (red.), Mötesplatser. Texter för svenskämnet (ss 131-151). Studentlitteratur
Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått. Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. Umeå universitet
Elam, K. & Widhe, O. (2015). Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. I M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning (ss 171-182). Gleerups
Goga, N. (2014). Kart og krim. Litterære kart og steders betydning i krimserier for barn. Tidskrift för litteraturvetenskap, 44(2), s. 69-82
Goga, N. & Kümmerling-Meibauer, B. (2017). Maps and mapping in children’s literature. I N. Goga & B. Kümmerling-Meibauer (red.), Maps and Mapping in Children’s Literature. Landscapes, seascapes and cityscapes (s. 1-14). John Benjamins Publishing Company
Höglund, H. & Rørbech, H. (2021). Performative spaces. Negotations in the literature classroom. L1-Educational Studies in Language and Literature, 21(2), 1–23. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2021.21.02.07
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö Högskola
Kärrholm, S. (2005). Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet. Östlings bokförlag Symposion
Löwe, C. (2017). Mapping a city – Berlin in a contemporary detective novel. I N. Goga & B. Kümmerling-Meibauer (red.), Maps and Mapping in Children’s Literature. Landscapes, seascapes and cityscapes (s. 195-111). John Benjamins Publishing Company
Massey, D. (1994). Space, Place and Gender. Polity Press
Massey, D. (2005). For Space. Sage
Nikolajeva, N. (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. Routledge
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Publication status | Published - 2023-Oct-25 |
| Event | NNFF9 Helsingfors: Nionde konferensen inom Nordiskt nätverk för forskning i förstaspråksdidaktik - Helsingfors, Helsingfors, Finland Duration: 2023-Oct-25 → 2023-Oct-26 |
Conference
| Conference | NNFF9 Helsingfors |
|---|---|
| Country/Territory | Finland |
| City | Helsingfors |
| Period | 23-10-25 → 23-10-26 |