Det flerspråkiga Sverige genom skiftande ideologier

Syftet är att klargöra hur skiftande sociala och politiska ideologier i Sverige under de senaste fem århundradena har påverkat synen på och inställningen till de inhemska språkliga varieteterna.
Svenska språket tjänade som ett viktigt maktmedel i Sveriges konsolidering som nationalstat under Gustav Vasa och Stormaktstiden samtidigt som latinets betydelse minskade. Icke-germanska varieteter (såsom finska och samiska) tjänade som verktyg för att sprida protestantismen bland de undersåtar som talade dem medan svenskan tjänade för att assimilera talare av nordgermanska varieteter (såsom dalmål, norska eller danska mål) i den svenska nationalstaten både språkligt, religiöst och etniskt.
Under 1700-talets göticism skulle svenskan framstå som ett starkt och enhetligt språk som var jämbördigt grekiskan och latinet. 1800-talets nationalism och nationalromantik förde med sig dels en försärkning av svenskans ställning i riket, dels ett nyväckt intresse för det fornnordiska arvet, landsbygden och de olika ’folkmålen’. I den finska delen av Sverige-Finland ledde dessa nationella ideologier till en successiv konsolidering av ett standardiserat finskt skriftspråk. Skolplikten, som infördes 1882, bidrog till att det svenska riksspråket befästes ytterligare bland medborgarna.
1900-talets industrialisering och urbanisering ledde till en ’uppblandning’ av genuina dialekter med riksspråket bland arbetarna i städerna, vilken möttes av hård kritik från flera av dåtidens språkvetare som förespråkade ett ’rent’ språk. Liberalismen, men även socialismen, manifesterade sig även i språkpolitiken 1975 som blev mer öppen gentemot språk från andra länder i form av arbetskraftinvandrares rätt att välja mellan den svenska respektive den egna kulturen och språket, samtidigt som undervisning i dessas modersmål introducerades i skolorna. För de inhemska, traditionella minoritetsspråkens del dröjde det yttergliare 25 år tills de erhöll ett officiellt erkännande och kunde ingå i skolundervisningen.
Idag vinner engelskan mark i ett på många sätt progressivt Sverige. Dock ter det sig vanskligt att revitalisera eller bevara erkända minoritetsspråk såsom finska, samiska och meänkieli. Även försöken att få älvdalskan erkänd som landsdels-/minoritetsspråk har hittills misslyckats. De bakomliggande orsakerna kan vara öppna för analys och diskussion.