Digitala textkompetenser?: lärares upplevda och visade beredskap

Petra Magnusson

Digitala textkompetenser? lärares upplevda och visade beredskap

Research output: Contribution to conference › Oral presentation › peer-review

Abstract

Hur upplever lärarna sin beredskap och kompetens i förhållande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det är målet att undersöka i en förstudie i årskurs 7 på ett högstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan hösten 2017. Studien är en förberedelse inför ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bedömning av digitala, multimodala texter.

Datamaterialet består av en inledande enkätundersökning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”, samt fältanteckningar från en veckas deltagande observation i undervisningen. Enkätundersökningen visar att mer än 60 % av lärarna upplever sina kunskaper om förändringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifrån Skolverkets definition som tillräckliga eller goda, men att mer än 60 % rankar sina kunskaper om den fjärde digitaliseringsaspekten (”kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik") som sparsamma eller otillräckliga. Enkätsvaren visar också att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska ämnena undantagna.

En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifrån de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest återkommande och dominerande sättet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillräckligheten när det gäller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar både på skillnader i användningsfrekvens och hur användning av teknologin motiveras. Tillämpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydliggör hur lärarnas individuella uppfattningar om nyttan påverkar såväl frekvens som syftet med användningen i undervisningen. Identifierade syften rör sig bland annat om teknikövning, upprätthållande av disciplin men också om undervisningsutveckling.

Original language	Swedish
Publication status	Published - 2018
Event	Svenska med didaktisk inriktning 2018 - Duration: 1980-Jan-01 → …

Conference

Conference	Svenska med didaktisk inriktning 2018
Period	80-01-01 → …

Swedish Standard Keywords

Educational Sciences (503)

Cite this

@conference{bfea345a0b154938b421aaaaa3cd8670,

title = "Digitala textkompetenser?: l{\"a}rares upplevda och visade beredskap",

abstract = "Hur upplever l{\"a}rarna sin beredskap och kompetens i f{\"o}rh{\aa}llande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det {\"a}r m{\aa}let att unders{\"o}ka i en f{\"o}rstudie i {\aa}rskurs 7 p{\aa} ett h{\"o}gstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan h{\"o}sten 2017. Studien {\"a}r en f{\"o}rberedelse inf{\"o}r ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bed{\"o}mning av digitala, multimodala texter.Datamaterialet best{\aa}r av en inledande enk{\"a}tunders{\"o}kning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och l{\"a}ra i teknikt{\"a}ta klassrum”, samt f{\"a}ltanteckningar fr{\aa}n en veckas deltagande observation i undervisningen. Enk{\"a}tunders{\"o}kningen visar att mer {\"a}n 60 % av l{\"a}rarna upplever sina kunskaper om f{\"o}r{\"a}ndringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifr{\aa}n Skolverkets definition som tillr{\"a}ckliga eller goda, men att mer {\"a}n 60 % rankar sina kunskaper om den fj{\"a}rde digitaliseringsaspekten (”kunna l{\"o}sa problem och oms{\"a}tta id{\'e}er i handling p{\aa} ett kreativt s{\"a}tt med anv{\"a}ndning av digital teknik{"}) som sparsamma eller otillr{\"a}ckliga. Enk{\"a}tsvaren visar ocks{\aa} att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska {\"a}mnena undantagna.En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifr{\aa}n de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest {\aa}terkommande och dominerande s{\"a}ttet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillr{\"a}ckligheten n{\"a}r det g{\"a}ller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar b{\aa}de p{\aa} skillnader i anv{\"a}ndningsfrekvens och hur anv{\"a}ndning av teknologin motiveras. Till{\"a}mpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydligg{\"o}r hur l{\"a}rarnas individuella uppfattningar om nyttan p{\aa}verkar s{\aa}v{\"a}l frekvens som syftet med anv{\"a}ndningen i undervisningen. Identifierade syften r{\"o}r sig bland annat om teknik{\"o}vning, uppr{\"a}tth{\aa}llande av disciplin men ocks{\aa} om undervisningsutveckling. ",

author = "Petra Magnusson",

year = "2018",

language = "Svenska",

note = "Svenska med didaktisk inriktning 2018 ; Conference date: 01-01-1980",

}

TY - CONF

T1 - Digitala textkompetenser?

T2 - Svenska med didaktisk inriktning 2018

AU - Magnusson, Petra

PY - 2018

Y1 - 2018

N2 - Hur upplever lärarna sin beredskap och kompetens i förhållande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det är målet att undersöka i en förstudie i årskurs 7 på ett högstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan hösten 2017. Studien är en förberedelse inför ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bedömning av digitala, multimodala texter.Datamaterialet består av en inledande enkätundersökning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”, samt fältanteckningar från en veckas deltagande observation i undervisningen. Enkätundersökningen visar att mer än 60 % av lärarna upplever sina kunskaper om förändringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifrån Skolverkets definition som tillräckliga eller goda, men att mer än 60 % rankar sina kunskaper om den fjärde digitaliseringsaspekten (”kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik") som sparsamma eller otillräckliga. Enkätsvaren visar också att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska ämnena undantagna.En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifrån de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest återkommande och dominerande sättet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillräckligheten när det gäller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar både på skillnader i användningsfrekvens och hur användning av teknologin motiveras. Tillämpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydliggör hur lärarnas individuella uppfattningar om nyttan påverkar såväl frekvens som syftet med användningen i undervisningen. Identifierade syften rör sig bland annat om teknikövning, upprätthållande av disciplin men också om undervisningsutveckling.

AB - Hur upplever lärarna sin beredskap och kompetens i förhållande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det är målet att undersöka i en förstudie i årskurs 7 på ett högstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan hösten 2017. Studien är en förberedelse inför ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bedömning av digitala, multimodala texter.Datamaterialet består av en inledande enkätundersökning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”, samt fältanteckningar från en veckas deltagande observation i undervisningen. Enkätundersökningen visar att mer än 60 % av lärarna upplever sina kunskaper om förändringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifrån Skolverkets definition som tillräckliga eller goda, men att mer än 60 % rankar sina kunskaper om den fjärde digitaliseringsaspekten (”kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik") som sparsamma eller otillräckliga. Enkätsvaren visar också att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska ämnena undantagna.En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifrån de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest återkommande och dominerande sättet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillräckligheten när det gäller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar både på skillnader i användningsfrekvens och hur användning av teknologin motiveras. Tillämpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydliggör hur lärarnas individuella uppfattningar om nyttan påverkar såväl frekvens som syftet med användningen i undervisningen. Identifierade syften rör sig bland annat om teknikövning, upprätthållande av disciplin men också om undervisningsutveckling.

M3 - Muntlig presentation

Y2 - 1 January 1980

ER -