Abstract
Syftet med föreliggande text är att diskutera vad elevassistentrollen karaktäriseras av i relation till elevernas möjlighet till att vara delaktiga i såväl undervisning som sociala aktiviteter i skolan. Yrkesgruppen har dock inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i den skandinaviska utbildningsforskningen. Det finns överhuvudtaget bristfällig information om gruppen i t.ex. officiell statistik och det är svårt att överblicka hur många elevassistenter som arbetar i de Skandinaviska länderna för närvarande. I de nordiska länderna har, precis som i England, elevassistenter sedan några decennier tillbaka blivit en central aktör inom skolan som arbetar nära eleverna, främst de med olika typer av funktionsvariationer. De anställs i allmänhet som en specialpedagogisk insats och förväntas att arbeta med en elev som är i behov av stöd i undervisningen. I de nordiska länderna är dock informationen om yrkesgruppen knapphändig och det går inte att får fram någon tillförlitlig statistik kring hur många som arbetar som elevassistenter i de olika nordiska länderna, vad de har för utbildning, om de är män eller kvinnor, hur gamla de är, hur många år de varit inom yrket och inte minst hur villkoren för deras pedagogiska arbete ser ut. Den svenska forskningen om yrkesgruppen är ringa och dessvärre finns ytterst lite officiell statistik att tillgå om gruppen. Vid några inledande sökningar med sökordet ”elevassistent*” i libris.se, swepub.se och DIVA resulterar i ett fåtal forskningspublikationer, en handfull handböcker för elevassistenter och ett 50-tal studentuppsatser på kandidat- eller magisternivå.
Både skandinavisk och mer internationell forskning pekar på att användningen av elevassistenter är väl etablerad i många länder och ofta en grundläggande förutsättning för inkluderande arbetssätt. I forskningen poängteras dock att det finns brister i kunskapen om hur yrkesgruppen, främst gällande vad deras yrkesutövning karaktäriseras av, vilken typ av utbildning de har och hur deras arbete bidrar till en öka måluppfyllelse hos eleverna sett både till akademiska prestationer och socialisering. I gemensam utgångspunkt för är dock att elevassistenter i allmänhet anställs och används i skolan för att göra det möjlighet för elever med funktionsvariationer att delta i undervisningen. För att summera finns det stöd i både större forskningsöversikter och enstaka studier för att problematisera elevassistentens arbete och yrkesroll i både s.k. mainstream undervisning och i specialundervisning. Sammanfattningsvis verkar elevassistenterna oavsiktligt att ersätta lärarnas roll och bidra till en minskad kontakt och interaktion mellan elever med funktionsvariationer och andra elever. I flera studier framkommer också att elevernas måluppfyllelse kan påverkas negativt utifrån hur elevassistenten väljer att agera i förhållande till eleven. Dessutom kan elevassistentens närvaro bidra till en känsla av utanförskap och stigmatisering hos eleven bidra till osjälvständighet och ett ökat vuxenberoende.
Original language | Swedish |
---|---|
Pages (from-to) | 106-117 |
Number of pages | 11 |
Journal | Specialpædagogik |
Volume | 37 |
Issue number | 3/4 |
Publication status | Published - 2017 |
Swedish Standard Keywords
- Pedagogy (50301)