En begränsad skrivpraktik? vem har makten?

”En begränsad skrivpraktik? – vem har makten?”

I ett praktiknära designbaserat projekt (McKenny & Reeves, 2019) har vi samarbetat med en skola för att utforska och utveckla skolans skrivpraktiker. Utgångspunkten för samarbetet var lärarnas önskan att utveckla skrivandet i ett grundskoleperspektiv i alla ämnen utifrån New Literacy Studies (Barton, 2007; Street, 2003) och nordisk skrivdidaktik (Berge, et al., 2016; Christensen et al., 2014).

Denna presentation baseras på material från klassrumspraktiken, insamlat med etnografisk ansats (Baynham, 2004). Det empiriska materialet består av fältanteckningar från svenskundervisning i årskurs 8 och samtal med läraren samt elevtexter. I presentationen undersöks rörelser i skrivpraktiken under ett undervisningsförlopp där eleverna arbetar med sagan som genre, med frågeställningarna: Vilka skrivsyften, skrivhandlingar och resurser för skrivande påbjuds av lärarens undervisning? Vilka skrivsyften, skrivhandlingar och resurser väljs av eleverna i deras skrivande? Hur inverkar valen på skrivpraktiken och (hur) kan de utmaningar som synliggörs förstås?

Analyserna visar att de olika resurser och redskap som används av eleverna i det förberedande arbetet möjliggör en variation i skrivhandlingar baserat på elevernas val medan det av skolorganisationen tvingande valet av digitalt skrivprogram begränsar elevernas möjligheter i det redovisande skrivandet. För läraren är detta uppenbart men upplevs inte vara något som hen har makt att påverka då beslut om skrivprogram som ska verka för rättssäker bedömning bestäms på högre nivå.

Analysen synliggör spänningar i skolpraktikens hybriditet (Gourlay, 2021); mellan elevers sociala praktiker utanför och i klassrummet, mellan informella och formella textpraktiker samt mellan skrivpraktiker i undervisningen avhängigt lärarens syften och rådighet över den redovisande skrivpraktiken och den digitala materialiteten. Att förstå hur teknologier är situerade, inbäddade i och medskapar skolpraktikens vardag är centralt för att kunna utveckla funktionellt skrivande för individens och samhället behov nu och i framtiden.

Referenser

Barton, David (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Blackwell.

Berge, K.L, Evensen, L. S., & Thygesen, R. (2016). The wheel of writing: a model of the writing domain for the teaching and assessing of writing as a key competency. The Curriculum Journal 27(2), 172–189. https://doi.org/10.1080/09585176.2015.1129980

Christensen, T. S., Elf, N. F. & Krogh, E. (2014). Skrivekulturer i folkeskolens niende klasse. Odense.

Gourlay, L. (2021). There Is No “Virtual Learning”: The Materiality of Digital Education.
Journal of New Approaches in Educational Research, 10(1), 57–66.



McKenney, S. & Reeves, T. C. (2019). Conducting Educational Design Research. 2nd ed, London: Routledge.

Street, B. (2003). What's 'new' in New Literacy Studies? Critical approaches to literacy in theory and practice. Current Issues in Comparative Education 5(2), 77–91. https://doi.org/10.52214/cice.v5i2.11369

Baynham, Mike (2004). Ethnographies of literacy: introduction. Language and

Education 18(4), 285-290. Taylor & Francis Online.