Individers levnadsvanor och frånvaro från arbete: en kunskapsgenomgång

Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur om relationen mellan individers levnadsvanor och frånvaro från arbete i form av arbetslöshet, sjukskrivning och förtidspensionering. De livsstilsfaktorer som tagits med är alkohol, droger, fysisk aktivitet, kroppsvikt, rökning och spelberoende. Undersökningen är gjord som en litteraturstudie.

 

Första delen belyser arbetslöshet i förhållande till de olika livsstilsfaktorerna. Majoriteten av litteraturen visar att arbetslöshet ökar alkoholkonsumtionen och att den stora riskgruppen är unga män. Vidare verkar det som att längre perioder av arbetslöshet leder till högre konsumtion av alkohol. Det finns dock studier som menar att ett en minskande alkoholkonsumtion vid arbetslöshet skulle kunna orsakas av en försämrad ekonomi. Samtidigt pekar andra studier på att alkoholkonsumtionen vid arbetslöshet varierar mellan individer. Vad gäller droger relaterar arbetslöshet till användning av olagliga droger, framförallt cannabis. Angående fysisk aktivitet visades det både på aktivitet och på inaktivitet bland arbetslösa samt att det inte fanns någon skillnad mellan arbetslösa och arbetande. Skilda resultat visades även vid kroppsvikt. Både högt och lågt BMI för kvinnor och män visade sig påverka arbetslöshet. Litteraturen var dock enhetlig gällande att rökning förkommer i högre grad bland arbetslösa än bland arbetande. När det gäller spelberoende ansågs arbetslöshet både vara en riskfaktor och inte vara en riskfaktor.

 

Andra delen tar upp sjukskrivningar och livsstilsfaktorer. Största delen av litteraturen visar ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukskrivning. Det mesta pekar på att sjukskrivning beror på alkoholkonsumtionen och inte tvärtom. Flertalet studier visar även att fysisk aktivitet minskar sjukfrånvaron. Vad gällde kroppsvikt ansågs fetma bidra till ökad sjukfrånvaro och även vara en riskfaktor för längre perioden av sjukfrånvaro. Vidare visas det att rökning bidrar till ökad sjukfrånvaro och att det är viktigt att skilja mellan rökare, f.d. rökare och icke-rökare.

 

Tredje och sista delen behandlar förtidspensionering i relation till livsstilsfaktorer. Skilda resultat visas gällande alkoholkonsumtion och förtidspensionering. Både högkonsumenter och nykterister visade sig ha ökad risk för förtidspension. Även måttligt intag av alkohol visade sig både kunna vara välgörande för individens hälsa och även förhöja risken för förtidspension. Fysisk aktivitet visade sig vara mindre förekommande bland förtidspensionärer, men skulle kunna leda till färre förtidspensioner om det förkom. Både undervikt, övervikt och fetma kan kopplas till förtidspensionering. Flera studier visar att rökning är en riskfaktor för förtidspensionering. Det är vanligare att rökare beviljas förtidspension i jämförelse med icke-rökare.