Abstract
Manulens makt. Novellers skildringar av möjliga framtider
Till novellens genretypiska drag hör framställningen av en kris och en vändning, och då ofta i kombination med ett öppet slut. I den meningen ansluter sig berättelserna i Elin Nilssons novellsamlingar för barn i mellanåldern, Anrop från inre rymden (2017) respektive Världar under vatten (2020), till ett känt mönster. I mitt paper diskuteras de kritiska möjligheter som dessa genredrag erbjuder och som Nilsson utnyttjar i sin skildring av huvudpersonernas olika maktpositioner (Lykke 2005).
I Nilssons berättelser rör sig den unga huvudpersonen i en omvärld präglad av en adult normativity (Nikolajeva 2010) och möter dess vagt antydda förväntningar på den egna framtiden vad gäller vänner, skola, kärlek och yrkesval. Samtidigt gestaltas i novellerna olika konflikter i huvudpersonernas liv, under vilka möjliga vägval gällande framtiden synliggörs. Ofta innebär den här upplevelsen av konflikt med omvärlden också en reell möjlighet för huvudpersonerna att röra sig i nya riktningar. För läsaren kan huvudpersonernas brytningar med etablerade sammanhang framstå som stunder av potentiell makt (Beauvais 2015), i den meningen att deras känslor av vrede, frustration och besvikelse tvingar dem att agera och staka ut en annan framtid.
I mitt paper vill jag visa hur Nilssons noveller utmärks av en rad spänningar som kan göras didaktiskt intressanta. Åldersmässigt befinner sig huvudpersonerna till exempel i den ålder då de inte längre är barn men inte heller unga vuxna, vilket gör att de i existentiell mening ännu har möjlighet att ta ut nya riktningar för sina liv. I ett maktperspektiv är de på många sätt formade av sin omgivning men de står inför en framtid som de fortfarande kan göra till sin. I den meningen kan Nilssons noveller uppfattas som pleasurable (Beauvais 2015) under litteraturarbetet, eftersom huvudpersonerna – och läsaren med dem – står inför ett liv i rörelse.
Beauvais, Clémentine (2015). The mighty child. Time and power in children´s literature. Amsterdam: John Benjamins
Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005(2-3), s. 7-17
Nikolajeva, Maria (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. New York: Routledge.
Nilsson, Elin (2017). Anrop från inre rymden. Stockholm: Alfabeta
Nilsson, Elin (2020). Världar under vatten. Stockholm: Alfabeta
Till novellens genretypiska drag hör framställningen av en kris och en vändning, och då ofta i kombination med ett öppet slut. I den meningen ansluter sig berättelserna i Elin Nilssons novellsamlingar för barn i mellanåldern, Anrop från inre rymden (2017) respektive Världar under vatten (2020), till ett känt mönster. I mitt paper diskuteras de kritiska möjligheter som dessa genredrag erbjuder och som Nilsson utnyttjar i sin skildring av huvudpersonernas olika maktpositioner (Lykke 2005).
I Nilssons berättelser rör sig den unga huvudpersonen i en omvärld präglad av en adult normativity (Nikolajeva 2010) och möter dess vagt antydda förväntningar på den egna framtiden vad gäller vänner, skola, kärlek och yrkesval. Samtidigt gestaltas i novellerna olika konflikter i huvudpersonernas liv, under vilka möjliga vägval gällande framtiden synliggörs. Ofta innebär den här upplevelsen av konflikt med omvärlden också en reell möjlighet för huvudpersonerna att röra sig i nya riktningar. För läsaren kan huvudpersonernas brytningar med etablerade sammanhang framstå som stunder av potentiell makt (Beauvais 2015), i den meningen att deras känslor av vrede, frustration och besvikelse tvingar dem att agera och staka ut en annan framtid.
I mitt paper vill jag visa hur Nilssons noveller utmärks av en rad spänningar som kan göras didaktiskt intressanta. Åldersmässigt befinner sig huvudpersonerna till exempel i den ålder då de inte längre är barn men inte heller unga vuxna, vilket gör att de i existentiell mening ännu har möjlighet att ta ut nya riktningar för sina liv. I ett maktperspektiv är de på många sätt formade av sin omgivning men de står inför en framtid som de fortfarande kan göra till sin. I den meningen kan Nilssons noveller uppfattas som pleasurable (Beauvais 2015) under litteraturarbetet, eftersom huvudpersonerna – och läsaren med dem – står inför ett liv i rörelse.
Beauvais, Clémentine (2015). The mighty child. Time and power in children´s literature. Amsterdam: John Benjamins
Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005(2-3), s. 7-17
Nikolajeva, Maria (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. New York: Routledge.
Nilsson, Elin (2017). Anrop från inre rymden. Stockholm: Alfabeta
Nilsson, Elin (2020). Världar under vatten. Stockholm: Alfabeta
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Publication status | Published - 2023-Oct-18 |
| Event | ”Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen” Litteraturdidaktisk nätverkskonferens Växjö, 18–20 oktober 2023: Litteraturdidaktisk nätverkskonferens - Växjö, Växjö, Sweden Duration: 2023-Oct-18 → 2023-Oct-20 |
Conference
| Conference | ”Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen” Litteraturdidaktisk nätverkskonferens Växjö, 18–20 oktober 2023 |
|---|---|
| Abbreviated title | LDN 2023 |
| Country/Territory | Sweden |
| City | Växjö |
| Period | 23-10-18 → 23-10-20 |
Swedish Standard Keywords
- Humanities and the Arts (6)