Sömmar i det postdigitala: När stöd kräver stöd

Presentationen behandlar en mellanstadielärares stöttning av elevers läs- och skrivaktiviteter i ett postdigitalt klassrum. Det postdigitala klassrummet ses här som en miljö där digitala och analoga resurser integreras i undervisningen och används simultant (Cambell & Olteanu, 2024). Även om ett postdigitalt klassrum erbjuder möjligheter till lärande genom både digitala och analoga texter, riskerar det samtidigt att förstärka befintliga ojämlikheter mellan eleverna (Selwyn, 2025). Presentationen bygger på material insamlat i ett mellanstadieklassrum och utforskar: Hur stöttar en mellanstadielärare elevers läs- och skrivaktiviteter under parallell användning av digitala och analoga texter?

Stöttning förstås med stöd i Coogle m.fl. (2022) som ett nivåindelat system där lärmiljön utformas tillgängligt för samtliga elever, medan vissa ges utökat och differentierat stöd och några får individuella anpassningar. I denna studie används ramverket specifikt för att analysera hur stöd i läs- och skrivaktiviteter materialiseras i ett postdigitalt klassrum. Läs- och skrivaktiviteterna ses som något både multimodalt och mediadivergent utifrån ett New Literacy Studies (Barton, 2007; Kress, 2003).

Empirin samlades in under två terminer inom ramen för en designbaserad studie (McKenney & Reeves, 2019) i nära samarbete med en mellanstadielärare. Materialet omfattar fältanteckningar, fotografier, elevproducerade texter och lärarintervjuer genomförda i direkt anslutning till undervisningen, där stimulated recall användes för att fördjupa analysen. Det tematiska analysarbetet fokuserade särskilt på lärarens stöd i relation till läs- och skrivaktiviteterna.

De tentativa resultaten visar att även om digitala och analoga verktyg planeras att användas simultant, differentierat och med sömlösa skiften, uppstår i praktiken nya och oväntade ”sömmar”, särskilt för de elever som är i störst behov av stöttning. Tekniska problem återkommer och påverkar lärarens möjligheter att upprätthålla en tillgänglig lärmiljö och att differentiera stödet efter elevernas behov. För att eleverna ska kunna använda de digitala stödfunktionerna krävs dessutom vid flera tillfällen teknisk stöttning.

Studien indikerar att postdigitala textpraktiker förutsätter former av stöttning som både tekniskt och pedagogiskt skiljer sig från traditionella läs- och skrivmiljöer. Denna studie kan således bidra till ökad förståelse av hur lärares stöttning ser ut i det postdigitala nordiska klassrummet när det analoga och digitala sys ihop.

Referenser
Barton, D. (2007). Literacy: An introduction to the ecology of Written Language (2nd ed.). Blackwell Publishing.
Campbell, C., & Olteanu, A. (2024). The Challenge of Postdigital Literacy: Extending Multimodality and Social Semiotics for a New Age. Postdigital Science and Education, 6(2), 572–594. https://doi.org/10.1007/s42438-023-00414-8
Coogle, C. G., Storie, S., & Rahn, N. L. (2022). A Framework for Promoting Access,
Increasing Participation, and Providing Support in Early Childhood Classrooms. Early Childhood Education Journal, 50(5), 867–877. https://doi.org/10.1007/s10643-021-01200-6
Kress, G. (2003). Literacy in the New Media Age. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203299234
McKenney, S., & Reeves, T. C. (2019). Conducting Educational Design Research (2nd ed.). Routledge.
Selwyn, N. (2025). Digital degrowth: Radically rethinking our digital futures. John Wiley & Sons.