Språk och litteratur: en nödvändig förening!

Presentationen baseras på erfarenheter gjorda under genomförandet av en högskolepedagogisk kurs om språk- och läsutvecklande undervisning för lärare inom olika akademiska professionsutbildningar med syfte att ge lärare redskap för att stödja studenters utveckling av läsning som nödvändig kompetens för akademiska studier. Kursen möter ett behov att stödja studenter att ta sig an akademisk text genom läs- och skrivstrategier (Dysthe, Hertzberg & Hoel, 2011; Nord, 2022), behov som uppmärksammats i debatt om studenters svårigheter att klara av akademiska studier på grund av bristande läs- och skrivförmåga (Blomgren & Wennerberg, 2021; Malmström, 2018; Gorzycki et al., 2016). Följande forskningsfrågor ställdes: Vilka utmaningar ser lärarna som utmärkande för studenternas möte med akademiska texter och med att integrera läs- och skrivstödjande aktiviteter i undervisningen? Vilken betydelse har det egna prövandet av läs- och skrivstrategier för utvecklandet av lärarnas undervisning? Det analyserade materialet består av kurslärares och deltagares reflektioner som nedtecknats under kursens gång, texter i form av en skriftlig slutexamination samt en skriftlig kursutvärdering. Teoretisk utgångspunkt tas i NLS och SFL och utgår ifrån att litteracitet är situerat och att läs- och skrivpraktiker formas olika beroende på ämne och profession (Barton, 2007; Macken-Horarick, 1996). Resultatet visar att studenterna upplevs sakna strategier för att möta akademisk text, förmågor som tas för givna av lärare inom högre utbildning. Lärarna saknar vid starten av kursen kunskaper och redskap för att stödja studenters textarbete och en vanlig uppfattning är att läs- och skrivstödjande aktiviteter tar utrymme från ämnesrelaterat kursinnehåll. Kursen och studiens resultat utmanar denna uppfattning. Erfarenheter från kursen stärker övertygelsen om att språk och litteratur inte bara är en ”skön förening” utan utgör en nödvändig förening för akademiska studier.