”Varför ska vi kunna skriva, varför är det så viktigt?”: Om diskurser i tidig skrivundervisning

I studien undersöks skrivundervisning för 3-10-åringar. Syftet är att bidra med kunskap om hur skrivande normeras i förskola, förskoleklass och grundskola. Forskningsfrågorna är: Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Vilka normerande diskurser framträder i skrivundervisningen i de pedagogiska praktikerna? Teoretiskt och metodologiskt utgår studien från kritisk diskursanalys (Fairclough, 2010). Data utgörs av observationer av skrivundervisning och lärarintervjuer, enskilt och i grupp. Vid analysen framträder åtta diskurser: självaktnings-, färdig-, färdighets-, förebilds-, kreativitets-, delaktighets-, medvetenhets- samt mognads- och progressionsdiskursen. Över tid sker en förskjutning i skrivundervisningens diskursordning från individ-kreativitet-delaktighet mot mer av förväntningar-standardisering-likriktning. En slutsats är att skrivundervisningen baseras på barnens skrivutveckling och aktuell skrivsituation. En annan är att skrivundervisning främst normeras genom barnens agerande och deras frågor om vad och hur de (inte) får skriva. Både lärare och barn normerar skrivundervisningen då de gör skrivundervisning tillsammans.