Vart tog skrivandet vägen? En undersökning av skrivpraktiker i samhällsorienterande ämnen i en årskurs 7

Att förstå de villkor och förutsättningar som kringgärdar elevers skrivande i undervisningen i skolans alla ämnen är angeläget med utgångspunkt från att literacy utgör en grundläggande färdighet, med avgörande betydelse för individers språk- och kunskapsutveckling och en förutsättning för att lyckas i skola-, arbets- och samhällsliv (Brandt, 2009; Karlsson, 2006).
Presentationen är en del i ett pågående avhandlingsprojekt vars övergripande syfte är att förstå och beskriva vad som karaktäriserar skrivpraktiker i samhällsorienterande ämnen, (So). Studien avgränsas till att undersöka förekomst och användning av skrivande i So-undervisningen i en årskurs 7, så som det iscensätts i lärarens undervisning, i elevernas skolarbete och utifrån lärarens och elevernas utsagor om skrivandets funktion i den aktuella ämneskontexten. Frågor som rör digitalisering aktualiseras genom vilken betydelse tillgången till ett digitalt redskap får för skrivpraktiken, elevernas skrivande och deras möte med ämnesinnehållet. Teoretisk utgångspunkt tas i ett sociokulturellt perspektiv på literacy och lärande som socialt och kulturellt situerat, riktas intresset mot de skrivpraktiker som framträder genom det mönster av skrivhändelser som iscensätts i So- undervisningen. Elevers möte med ett ämnesinnehåll förstås utifrån ett ekologiskt perspektiv på literacy (Barton, 2007) och ansluter därmed till New Literacy Studies syn på literacy som socialt situerat. Triadmodellen (Christensen, Elf, & Krogh, 2014) används i analysen för att förstå hur skrivpraktikerna formas under inflytande av aspekterna skola, ämne och elev. För att beskriva vilka motiv eleverna har för att skriva används Berges (1988) begrepp strategisk, rituell och kommunikativ handling. För att beskriva implementeringen av det digitala redskapets och dess betydelse för skrivpraktikerna används begreppen motstånd, addering och inbäddning hämtade från Marner & Örtegren (2013). Studien förväntas ge fördjupad kunskap om skrivpraktiker i samhällsorienterande ämnen och därigenom bidra till en medveten didaktisk reflektion över skrivandets funktion och syfte i elevers möte med ett SO-ämnesinnehåll.