Jag disputerade 2010 med en vetenskaps- och kunskapssociologisk avhandling där områden som vetenskapsteori, organisationssociologi, kultursociologi, genus och forskningspolitik berörs. Övergripande är temat hur olika faktorer samverkar i vad som etableras som kunskaper och vetenskap där kulturella idéer och aspekter av samhällets organisation ligger som en grund och klangbotten. 

I nuvarande forskningsprojekt tar jag istället för det makroperspektiv jag tidigare använt ett mikroperspektiv. Fokus är på relationer mellan lärare och elever i klassrumssituationer. Jag utforskar vilken betydelse emotionell energi har i interaktioner - interaktionsritualer - mellan lärare och elever främst i dyadiska konstellationer. Kroppsspråk, minspel, talrytm, tonfall m.m. har i sådana sammanhang betydelse som tecken på hur läraren och eleven kopplar samman, dvs huruvida de anpassar sig till varandra, "samstäms" i sina rörelser etc. och emotionell energi och sociala band utvecklas. 

I ett första steg föreslår jag en modell för att undersöka Emotional Ambience (EA), vilket snarast svarar mot begreppet emotionell atmosfär eller stämning på svenska (Droppe, 2023). EA-modellen kompletterar och är en utveckling av Randall Collins teori Interaction Ritual Chains, i vilken begreppet emotionell energi är centralt. I ett andra steg använder jag den utvecklade teorin för att analysera ett empiriskt material som utgörs av filmade interaktioner mellan lärare och elever i en åttondeklass. 

 Detta projekt förs inom forskarmiljön Forskning relationell pedagogik (FoRP) Forskning relationell pedagogik (FoRP) som leds av professor Jonas Aspelin här på Högskolan Kristianstad.

Jag undervisar i utbildningssociologi, "skolan i samhället och samhället i skolan", vetenskapsteori, kvalitativa metoder, samhällsteori, genus och andra maktordningar i olika program från grund- till masternivå. Jag driver ett forskningsprojekt om interaktionsritualer och emotionell energi i klassrumssituationer.