Agneta Erfors

I takt med att kunskapssamhället och den nya ekonomin får en allt mer dominerande roll i samhälls- och välfärdsutvecklingen riktas intresse och förhoppningar mot en intensifiering av samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola. Bland annat kommer detta till uttryck genom att universitet och högskolor är, enligt lagen, skyldiga att vara en resurs för det omgivande samhället. Vidare har speciella organisationer skapats för att stimulera och underlätta för interaktioner mellan näringslivet och akademin. Tillkomsten av teknikbyar och forskningsparker i nära anslutning till universitet och högskolor är ett exempel på hur olika myndigheter och samhällsaktörer försöker att skapa miljöer eller infrastrukturella arenor som underlättar och främjar sådan samverkan.

Under de senaste 30 åren har Sverige haft en jämförelsevis svag ekonomisk utveckling (Sörlin & Törnqvist, 2000) samtidigt som man kan konstatera att Sverige är ett av de länder inom OECD (mätt i andelar av BNP) som satsat mest på forskning och utveckling. Trots satsningar på såväl infrastrukturella stödsystem som teknikbyar/forskningsparker och en förhållandevis god tillgång till forskningsmedel tappar alltså Sverige sammantaget i konkurrenskraft. Dessutom är andelen kunskapsintensiv produktion förhållandevis låg (Edquist & McKelvey, 1996).

Vet vi tillräckligt om interaktionsprocesser mellan näringsliv och akademi? Ovanstående nämnda förhållande och mina analyser av ett trettiotal intervjuer med aktörer knutna till 9 olika teknikbyar/forskningsparker i landet visar på att så inte är fallet. Jag kan konstatera att näringslivsmiljön och den akademiska miljön skiljer sig i flera, för interaktionen betydande, avseenden. Kunskapen om arenans fysiska och infrastrukturella roll är också diffus. Min forskning riktar därför fokus mot att utveckla kunskap kring interorganisatoriska processer, med koppling till en medvetet planerad och konstruerad arenamiljö, där de interagerande parterna tillhör institutioner med skilda regel- och normstrukturer. Teorier om interorganisatoriska relationer och nätverk bildar den teoretiska referensramen för detta forskningsprojekt.

Jag har tidigare varit engagerad i kurser på program, fristående kurser och uppdragsutbildning. Mitt breda företagsekonomiska intresse har inneburit att jag undervisat på många olika kurser som företagsekonomisk introduktionskurs, finansiering, kalkylering, marknadsföring, industriell marknadsföring, affärsstyrning, vetenskapsteori och ekologiskt företagande.