Forskningen sträcker sig över ett brett område och speglar min professionsbakgrund som distriktssköterska och skolsköterska; barn och ungas hälsa, hälsofrämjande måltider inom LSS-verksamhet, salutogena aspekter på individens och familjens hälsa vid distansarbete. Jag disputerade 2016 i Hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping med avhandlingen "To promote health in children with experience of cancer treatment".

I min nuvarande forskning är jag engagerad i projektet Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar som leds av Pernilla Garmy och i projektet Att som vård- och omsorgspersonal uppmärksamma och möta personer i sorg som leds av Ann-Christin Janlöv. Jag är projektledare i projekten Hälsofrämjande måltider inom LSS – Mat med flera mål och Så mår vi bra med distansarbete från hemmet under pandemin – Salutogena aspekter på individens och familjens hälsa.

Avhandling

Studien som låg till grund för min avhandling "To promote health in children with experience of cancer treatment" hade som övergripande syfte att utveckla kunskap om hur hälsa kan främjas hos barn med erfarenhet av cancerbehandling och hur hälsofrämjande interventioner baserad på denna kunskap kan utvärderas.

Avhandlingen består av fyra delarbeten. I delstudie I deltog 144 personer (24-42 år) som behandlats för akut lymfatisk leukemi under barndomen. De besvarade ett frågeformulär om stöd från hälso- och sjukvården. I delstudie II och III deltog femton barn (8-12 år) med erfarenhet av cancerbehandling i fem fokusgrupper med två träffar per grupp. Fokusgruppsmetodiken kombinerades med metoder som att rita och berätta och att fotografera och berätta. Fokus var på vad som främjar hälsa.

I delstudie IV utvärderades den svenska versionen av frågeformuläret Minneapolis-Manchester Quality of life (MMQL), barn och ungdomsvarianterna. I studien deltog 950 skolbarn. I tillägg till gjordes en jämförelse mellan frågeformuläret och de hälsofrämjande faktorer som framkom i fokusgrupperna med barnen. I resultatet framkom att hos de som behandlats för cancer i barndomen finns behov av hälsofrämjande faktorer i form av kunskap och psykosocialt stöd från hälso- och sjukvården. Familj och vänner kan vara ett stöd och därmed vara en hälsofrämjande faktor.

I fokusgrupperna med barn framkom att barnen hade en holistisk syn på vad som främjar deras hälsa. Hälsofrämjande faktorer var meningsfulla relationer, rekreativa aktiviteter och en tillitsfull omgivning. I dessa faktorer ingår gemenskap med familjen, tillgivenhet till husdjur, vänskap med kompisar, engagemang i lek och fritid, att dra sig tillbaka för avkoppling, njuta av det goda, tillit till viktiga personer och att känna sig trygg. Utifrån barnens perspektiv är vänskapsrelationer en process med jämlikt och ömsesidigt engagemang som utvecklas över tid och med interaktioner både ansikte-mot-ansikte och digitalt. För att vänskap ska utvecklas behöver vissa förutsättningar finnas, som att göra saker tillsammans, att hjälpa och respektera varandra, att ha tillit till varandra och att ha en delad historia.

Resultatet avseende MMQL-frågeformuläret indikerar att det är tillförlitligt och användbart bland friska barn. Jämförelsen mellan frågeformuläret och de hälsofrämjande faktorerna visade dock att färre än en tredjedel av frågorna kunde kopplas till någon av de av barnen beskrivna hälsofrämjande faktorerna.

Jag undervisar i och är inriktningsansvarig för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning distriktssköterska. Jag undervisar även i sjuksköterskeprogrammet och fristående kurser på grund och avancerad nivå. Undervisningen omfattar bland annat hållbar utveckling och Agenda 2030, hälsopromotion, salutogenes, hälsostödjande familjesamtal och familjefokuserad omvårdnad, vetenskaplig teori och metod, handledning och examination av examensarbeten samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning).