Henrik Svensson

Mitt forskningsintresse rör frågor kring kulturlandskapets utveckling i ett långt tidsperspektiv. Mina egna bidrag har framför allt behandlat frågor kring den agrara omvandlingsprocessen under tidigmodern tid med ett visst fokus på institutionell förändring, äganderätt och skiftesreformer.

Vid årsskiftet 2023/2024 steg jag av ett mångårigt uppdrag som dekan och har med hjälp av sparade forskningsmedel återupptagit min forskning inom detta område. Jag har låtit definiera det som ett tvåårigt projekt med den övergripande titeln: Den institutionella förändringen av markägande under den agrara revolutionen – drivkrafter och följder.

Projektet delas in i fyra delstudier.

• Individualisering bit för bit. Empirin består av de geometriska kartorna från 1600- och 1700-talet som jämförs med situationen vid starten av skiftesreformerna. Syftet är att undersöka i vilken grad som landskapet redan före skiftena var stadd i en process av uppdelning av samfälligheter, individualisering och konsolidering.
• Initiativet – de som ansökte och de som instämde. Empirin består av mötesprotokollen till skiftesförrättningarna där frågan vid ett enskifte ställdes till hela byalaget huruvida de som inte sökt om enskifte också skulle vilja delta i det eller inte. Syftet är att undersöka var, när och i vilken omfattning som önskemål om konsolidering av ägolotterna ägde rum och hur frågan diskuterades lokalt.
• Produktionsutveckling och investeringar i spåren av ökad individualisering. Empirin består av en analys av landskapsutvecklingen genom att jämföra tvärsnitt av situationen (studier av kartmaterial och flygbilder) över tid. Syftet är att undersöka när och var som nyodling och investeringar i markbundet kapital i huvudsak sker.
• Kulturlandskapets språkliga utveckling. I denna delstudie undersöks gårdsnamn och ägonamn inom byar i syfte att diskutera belägg för en individualisering av landskapet.