Min undervisning och forskning fokuserar främst på personcentrerad omvårdnad när livet hotas på grund av ålder eller varaktig sjukdom. Forskningen handlar ytterst om att uppmärksamma personers vårdbehov och att tillgodose dem utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för ökat välbefinnande och/eller en värdig död samt stöd till närstående.

Palliativ vård är i grunden en personcentrerad vård som syftar till att maximera personers välbefinnande, i samband med att livet hotas av åldrande eller sjukdom. I den palliativa vården uppmärksammas och åtgärdas problem av fysisk, psykisk, social och existentiell karaktär och den palliativa vården innefattar även att ge stöd till närstående.

Studien som låg till grund för min avhandling Att fokusera på varandet i en värld av görande: Stöd till personalen i ett palliativt förhållningssätt vid vård och omsorgsboende för äldre (2013) syftade till att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av palliativ vård. Vidare syftade den till att undersöka hur en intervention med fokus på ett palliativt förhållningssätt, påverkade personalen och deras arbetssituation. Studien hade som grund att trots att ett palliativt förhållningssätt lämpar sig väl till äldre personer vid vård- och omsorgsboende, under en längre tidsperiod än vård i livets slutskede, är den bara tillgänglig för ett begränsat antal äldre. Resultaten från studien visade att omvårdnadspersonalen hade svårt att fokusera på relationella aspekter och att palliativ vård sågs som något som uteslutande bedrevs under den sista veckan i livet. Resultatet låg till grund för att utveckla interventionen i form av studiecirklar med tillhörande workshops som fokuserade på ett palliativt förhållningssätt till äldre personer. Utvärderingen av interventionen visade att omvårdnadspersonalen upplevde att de fått ökat fokus på den äldres situation, deras livshistoria och vad som gav dem mening i livet och en insikt i hur viktiga dem var för den äldres välbefinnande. Vidare visade resultatet att de var mer kritiska till ledarskapet och till den äldres vård efter interventionen än innan. Troligtvis som ett led i att de såg den äldres behov men inte fick förutsättningar att arbeta fullt ut efter ett palliativt förhållningssätt som de ansåg att de äldre var i behov av.

Min nuvarande forskning handlar om 1) Att uppmärksamma och tillgodose palliativa vårdbehov, 2) Existentiell ensamhet hos äldre personer och 3) Vårdåtgärder för återhämtning och ökat välbefinnande.

Att uppmärksamma och tillgodose palliativa vårdbehov

Forskningen som handlar att uppmärksamma och tillgodose personers palliativa vårdbehov tar sin utgångspunkt i att använda frågeformuläret Integrated Patient care Outcome Scale (IPOS) på ett meningsfullt sätt, det vill säga ett sätt som gör positiv skillnad för personen vars liv är hotat, för närstående och/eller personalen. IPOS innehåller frågor om förekomst av vanliga symtom men även frågor av känslomässig och existentiell karaktär. För att göra IPOS tillgänglig översattes och anpassades IPOS till svensk vårdkontext. Studiens resultat visade att IPOS hade god innehållsvaliditet och bedömdes relevant och användbar av både patienter och personal inom allmän och specialiserad palliativ vård. Forskning om användningen av IPOS inom akuta vårdenheter har skett genom att studera vilka faktorer som bidrar till att vårdpersonal använde IPOS för att bedöma patienters symtom och problem och personalens upplevelser av att använda IPOS. Forskning om införandet av IPOS inom specialiserad palliativ vård pågår och genomförs inom ramen för projektet Meningsfull bedömning av vårdbehov, ett projekt som jag ansvarar för och genomför tillsammans med Palliativt Utvecklingscentrum vid Lunds Universitet och Region Skåne.

Existentiell ensamhet hos äldre personer

Existentiell ensamhet hos äldre personer innefattar studier om innebörden av existentiell ensamhet för äldre personer i behov av varaktig vård och omsorg och om deras erfarenheter om vad som lindrar ensamheten. Ytterligare studier inom området handlar om vad och i vilken omfattning uttryck för existentiell ensamhet beskrivs i äldre personers journaler. Studierna genomförs inom ramen för projektet Existentiell ensamhet vid livets slut- vårdpersonalens utmaningar.

Åtgärder för återhämtning och ökat välbefinnande

Åtgärder för återhämtning och ökat välbefinnande innefattar empiriska och litteratur-studier. En empirisk studie om personers upplevelse av mjuk beröringsmassage, där massage användes som en etablerad och integrerad del i omvårdnadsarbetet för personer som önskade sådan massage, genomfördes vid en enhet för specialiserad palliativ vård. Massagen upplevdes som ett sätt för personen att finna inre frid, värdighet, lättnad från besvär och en känsla av hopp. En systematisk litteraturstudie över den existerande evidensen över olika interventioner som bidrar till återhämtning hos kvinnor efter att de opererats för bröstcancer har genomförts. Andra studier handlar om åtgärder för återhämtning som fysioterapeuter utför inom palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens syn på deras involvering i personers återhämtningsprocess efter att de opererats för bröstcancer.

Anknuten till Palliativt Utvecklingscentrum vid Lunds universitet och Region Skåne med ett långvarigt forskningssamarbete i olika projekt.
Deltagare i gruppen International Palliative Care Measurement Collaborative, Person-Centred Perspective, Canadian Partnership Against Cancer, Canada. Ett samarbete med syfte att förbättra patienters vård genom användning av personcentrerade och familjerapporterade resultat.

Medlem och ledamot i riksföreningen Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) sedan 2017 och har i en arbetsgrupp tillsammans med styrelsen reviderat och 2019 publicerat Kompetensbeskrivningen för palliativ omvårdnad.

Representant sedan 2016 i FoU‐Nätverket Palliativ vård, Nordöstra Skåne. Nätverket med palliativa ombud från kommunerna, sjukhus, Specialiserad palliativ vård och Högskolan Kristianstad träffas regelbundet för ökad samverkan och kunskapsutbyte.