Maria Fuentes

Min forskning rör sig inom fältet konsumtions- och matstudier, med särskilt fokus på hur vardagliga matpraktiker formas i skärningspunkten mellan marknad, materialitet och sociala ideal. Jag är särskilt intresserad av hur människor skapar mening och handlingsutrymme i relation till mat – i hemmet, i butiken, online och i olika omsorgssammanhang. Centralt i mitt arbete är att förstå mat inte bara som en produkt, utan som en relationell praktik som länkar samman kropp, teknik, plats och kultur.

I min forskning kombinerar jag teorier som practice theory, Actor-Network Theory och relational risk theory för att undersöka hur konsumtion och omsorg vävs samman i vardagen. Genom att använda kvalitativa metoder – som intervjuer, foto- och matdagböcker, objektanalys och etnografi – har jag belyst hur konsumenter navigerar mellan krav på hälsa, hållbarhet, smak och bekvämlighet.

Min tidigare forskning har rört områden som risk, ansvar och omsorg i matrelaterade beslut, exempelvis i studier om barnmatskonsumtion (Health, Risk and Society, 2019) och alternativa livsmedel (Food, Culture & Society, 2021; Consumption and Society, 2022). Jag har visat hur nya livsmedel – som växtbaserade alternativ – inte bara introduceras via marknaden, utan görs “ätbara” genom berättelser, sensoriska kvaliteter och vardagliga anpassningar.

Jag har också analyserat hur marknader påverkar hur ansvar och omsorg förstås, särskilt i relation till familjeliv och matlagning. I projektet Framing Domesticity undersöktes hur sociala medier och entreprenörskap förändrar synen på hushållsarbete, och i FOCAS studerades hur bekvämlighet och näringsideal balanseras i föräldrars matval. Dessa projekt visar hur kommersiella aktörer, teknologier och diskurser formar människors vardagliga omsorgspraktiker.

Mina pågående projekt fördjupar denna linje genom att analysera hur digitala infrastrukturer och plattformar påverkar konsumtionsmönster och sociala normer. I FORMAS-projektet DISCO undersöker vi hur digitala lösningar kan stödja mer hållbara konsumtionspraktiker inom mat och mobilitet. I projektet Social Media and Responsible Pet Ownership(SKK/AGRIA) analyserar jag hur digitala gemenskaper möjliggör lärande, rådgivning och ansvarstagande i vardagspraktiker – insikter som är direkt relevanta för frågor om hur kost och omsorg kan stödjas hos äldre.

Min forskning har därmed en tydlig praktiknära och tillämpningsinriktad dimension, med fokus på hur människor gör, upplever och förändrar sin konsumtion i olika livssituationer. Den bidrar med förståelse för hur sociala och materiella faktorer påverkar acceptansen av nya livsmedel, vilket är centralt i projekt som rör äldre personers ätande, smakupplevelser och måltidssituationer. Genom att kombinera konsumtionsforskning med omsorgs- och sensoriska perspektiv vill jag synliggöra de vardagliga processer som avgör om och hur innovationer verkligen implementeras.

Undervisning

Min undervisning är nära integrerad med min forskning och präglas av ett reflekterande och praktikorienterat arbetssätt. Jag undervisar i kurser om konsumtion, hållbarhet, metod och marknadsföring vid Lunds universitet, ofta med utgångspunkt i empiriska exempel från mina forskningsprojekt.

Ett centralt mål i undervisningen är att visa hur teoretiska perspektiv som practice theory och Actor-Network Theorykan användas för att analysera vardagliga konsumtionspraktiker – från matlagning och inköp till digitala plattformar och hälsokommunikation. Studenter får arbeta med observationer, intervjuer och fotoanalyser för att förstå hur materialitet, rum och teknik formar handlingar och val.

Jag arbetar också med forskningsbaserat lärande, där studenter involveras i verkliga analysuppgifter och får reflektera över hur kunskap kan tillämpas i samhälleliga och kommersiella sammanhang. I flera kurser samarbetar jag med externa aktörer som kommuner och livsmedelsföretag, vilket ger studenterna praktisk insikt i hur forskning kan bidra till utveckling inom hållbar konsumtion, hälsa och välfärd.

Undervisningen fungerar därmed som en arena för att omsätta forskningsresultat i professionell kompetens, med särskild betoning på samspelet mellan teori, empiri och samhällsnytta – en grundläggande princip som även präglar Campradstiftelsens forskningsuppdrag.