När man frågar barn och unga om mobbning är de flesta överens om att mobbning är fel och att det påverkar den som utsätts på ett negativt sätt. Samtidigt fortsätter mobbning att vara ett problem ute på skolor och det finns också indikationer på att allt fler barn och unga utsätt för mobbning.

I min avhandling som jag försvarade i början av 2022 undersökte jag hur moraliskt disengagemang sammanhänger med mobbning. Moraliskt disengagemang, eller moralfrånkoppling, innebär kortfattat att den inre moraliska kompassen sätts åt sidan genom olika sociala och psykologiska processer. Det kan handla om processer som skuldbelägger den som utsätts eller på andra sätt minimerar det egna ansvaret i en mobbningssituation. Om individer är mer benägna att ta till dessa mekanismer så visar både mina studier, och tidigare forskning, att de även är mer benägna att mobba andra. Min avhandlingen var en del av ett större forskningsprojekt och bygger på enkätsvar från över 1500 elever som vi har följt över fyra års tid - från årskurs 4 till årskurs 8.

Resultaten pekar på betydelsen av att mobbning behöver förstås som ett samspel mellan individuella och kontextuella faktorer. Till exempel så visar mina resultat att moraliskt disengagemang inte bara handlar om individers benägenhet att sätta den inre moraliska kompassen åt sida, utan att klassrummets moraliska klimat också har betydelse för förekomst av mobbning. Mina resultat pekar också på att elevers moraliska disengagemang inte är någonting statiskt utan att det varierar över tid. 

Mitt forskningsintresse är brett och kretsar kring sociala relationer i skolan och hur vi kan förstå och förebygga mobbning och kränkningar. Inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt där 18 länder deltar, undersöker jag hur lärare agerar vid identitetsbaserad social exkludering bland elever och faktorer som kan tänkas påverka hur lärare väljer att hantera konflikter och mobbning. Studien har stora möjligheter att generera viktig kunskap kopplad till hantering av konflikter och kränkningar i skolan, men också för att bättre förstå de personliga och professionella förutsättningarna som lärarrollen innebär i dagens Sverige, och hur skolan som arbetsplats kan ha betydelse för lärarens yrkesutövande. Bland annat fokuserar vi i en av de svenska delstudierna på begreppet compassion fatigue och hur detta kan tänkas sammahänga med lärares benägenhet att ingripa när de får kännedom eller bevittnar mobbning bland elever. 

Undervisning

Vid HKR undervisar jag främst på grundlärarutbildningen i kurser som berör sociala relationer, konflikter, normer, mobbning och värdegrundsfrågor i skolan. Jag undervisar även i kvantitativ metod.