Min forskning har framförallt handlat om sömnens effekt på emotionella minnen – ifall sömn är ett bättre stadium än vakenhet för att konsolidera minnen, om sömn sorterar dessa minnen annorlunda än vakenhet baserat på hur viktiga de bedöms att vara för oss, och om sömn i större grad än vakenhet generaliserar dessa minnen och gör dem mer tillämpbara i nya situationer. Jag har även studerat ifall sömn minskar den emotionella reaktiviteten associerat till dessa minnen. I denna forskning har jag framförallt använt mig av olika rädslobetingningsparadigm, men jag har även intresserat mig för deklarativa minnen och motiverad glömska. Ett stort intresse för mig har varit varför detta forskningsfält, och psykologi i allmänhet, varit så dåligt på att producera replikerbara resultat.

Jag arbetar för näravande med ett projekt som heter Many Naps som är ett stort samarbete mellan flera olika sömnlabb där vi undersöker ifall en tupplur stärker minnet för ett instuderat bildmaterial, ifall sömnen har en större effekt på emotionella bilder än på neutrala, och om sömn i större utsträckning än vakenhet minskar den affektiva responsen till de emotionella bilderna.

Andra forskningsprojekt jag är involverad i handlar om:

- Ifall sömnbrist leder till ökat dagdrömmande.

- Hur sambandet mellan kognitiv kontroll och barns skrivutveckling ser ut.

- Ifall personer med ökad nivå av olika fobi-relaterade rädslor har svårare att skapa separata minnen för stimuli som är lika varandra men inte identiska.