Att möta existentiell ensamhet under ungdomstiden

Att möta existentiell ensamhet under ungdomstiden
Syfte och frågeställningar
Målet med projektet är att främja ungdomars psykiska och existentiella hälsa genom att bidra med kunskap för att upptäcka, tolka och möta existentiell ensamhet. De specifika syftena är att:
I.Undersöka förekomst av ensamhet bland ungdomar och i relation till kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, hälsa och upplevt stöd.
II.Undersöka professionellas erfarenheter av att möta och att ge stöd till ungdomar som upplever existentiell ensamhet.
III.Undersöka hur ungdomar diskuterar existentiell ensamhet i sociala medier.
IV.Undersöka genomförbarheten av en skolbaserad intervention med fokus på existentiell ensamhet.
Bakgrund
Ungdomstiden beskrivs ofta i termer av att befinna sig i identitetsmässig, kroppslig och relationell förändring då tankar om mening och meningslöshet kan väckas. Även om ungdomstiden ses som en av de friskaste delarna av livet upplever många ungdomar fysiska och psykiska hälsobesvär och flera studier visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar (Folkhälsomyndigheten, 2023; Inchley et al. 2020). Besvär som sömnsvårigheter och smärta är ofta relaterade till psykisk ohälsa (Potrebny et al., 2017), liksom ledsenhet (Garnow et al., 2021) och upplevelser av ensamhet (Hawkley & Cacioppo, 2010). Ensamhet har visat sig vara relaterat till exempelvis låg självkänsla, ångest, depression och ökad risk för självmord (Heinrich & Gullone, 2006), och beskrivs som ett globalt folkhälsoproblem (Surkalim et al., 2022). Det finns också en djupare form av ensamhet beskriven i litteraturen, så kallad existentiell ensamhet, vilket innebär att känna sig avskärmad från andra; en negativ känsla som är förknippad med lidande (Bolmsjö et al., 2019).
Existentiell ensamhet har främst studerats i olika sjukdomsgrupper (Nyström, 2006; Sand, 2008), hos äldre migranter (Olofsson et al., 2021) och hos sköra äldre personer (Sjöberg, 2020) och deras närstående (Larsson, 2020). Dessa studier visar att existentiell ensamhet ofta uppstår i samband med så kallade övergångsfaser då tankar om mening och meningslöshet kommer till ytan (Bolmsjö et al., 2019). Ungdomar genomgår stora fysiska och kognitiva förändringar i övergångsfasen mellan barndom och vuxenliv och upplevelser av existentiell ensamhet förekommer även hos ungdomar. Det kan vara svårt att dela sitt innersta med en annan människa, och de ungdomar som ändå väljer att dela gör det med någon de kan lita på och som förstår dem; det kan vara en vän, en närstående vuxen eller en professionell. Tidigare forskning har dock visat att det kan vara svårt och utmanande för professionella att möta ungdomars existentiella funderingar (Lundvall et al., 2019b). Samtidigt lyfts existentiell hälsa som en viktig aspekt i arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa (SKR, 2020).
Kunskap om existentiell ensamhet under ungdomstiden har fram tills nyligen i stort sett saknats (Mansfield et al., 2021). Det är dock känt att ensamhet kan ta sig kroppsliga uttryck som smärta, samtidigt som det är en utmaning för personer i omgivningen att upptäcka, tolka och förstå de bakomliggande orsakerna till dessa uttryck. Det finns en överhängande risk att kroppsliga uttryck för vardagliga aspekter av att vara människa kan tolkas som sjukliga (Horwitz & Wakefield, 2007) och därmed medicineras, snarare än att mötas på ett adekvat sätt. Kunskap behövs således kring att möta existentiell ensamhet under ungdomstiden, för att i förlängningen främja ungdomars psykiska och existentiella hälsa samt förebygga psykisk ohälsa.
Betydelse och vetenskapligt nytänkande
Det är av stor betydelse att uppmärksamma existentiell ensamhet under ungdomstiden eftersom kunskapen inom detta fält är begränsad. Studierna kommer att bidra med kunskap om ungdomars existentiella ensamhet och ge redskap för ungdomar, närstående och professionella att möta existentiell ensamhet. Eftersom projektet har fokus på ett relativt outforskat område som dels omfattar flera olika metoder och dels testar en för målgruppen anpassad intervention bedömer vi att projektet kommer att bidra med ny och värdefull kunskap när det gäller ungdomars psykiska hälsa.


Preliminära och tidigare resultat
Projektet “Existentiell ensamhet under ungdomstiden” baserar sig på tidigare forskning inom ramen för två större projekt vid Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad: (1) LONE-studien med fokus på existentiell ensamhet bland äldre, samt (2) Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar. Forskargruppen representerar således både forskare med gedigen kunskap om existentiell ensamhet och om ungdomars utsatthet. I projektet finns sedan tidigare en doktorand, Tide Garnow, vars studier utgör en viktig bas för det kommande doktorandprojektet, liksom resultaten från de tre doktorander som redan har disputerat inom ramen för LONE-studien. Inom ramen för projektet “Existentiell ensamhet under ungdomstiden” har forskargruppen bland annat undersökt ungdomars erfarenhet av existentiell ensamhet (Garnow et al., 2022) och sjuksköterskestudenters retrospektiva berättelser om existentiell ensamhet under ungdomstiden (Garnow et al., 2023). Forskargruppens studier har visat att existentiell ensamhet är relaterad till upplevelser av utanförskap och ”mellanförskap”, att känna sig vilsen, att inte bli förstådd och att sakna någon som lyssnar (Garnow et al., 2022; 2023). I projektet finns även en referensgrupp med ungdomar som regelbundet fungerar som bollplank för forskargruppen när det gäller design, genomförande och tolkning av resultat. Forskargruppen har de senaste åren erhållit ca 10 miljoner kronor i externa forskningsanslag och har tillsammans publicerat mer än 150 vetenskapliga publikationer inom fältet ungdomar, existentiell ensamhet och för projektet relevanta metoder.
Teori, metod och forskningsetiska överväganden
Projektet har sin grund inom existensfilosofi. Gadamer (2003) beskriver hälsa som ett sorts jämviktstillstånd, där välbefinnandet är en central del, och kan beskrivas som att befinna sig i samklang med den värld vi lever i. Samtidigt innebär den mänskliga existensen en utsatthet i och med att människan är varse sin egen dödlighet, vilket kan väcka existentiella tankar (Yalom, 1980). Projektet har även sin grund i personcentrerad teori och det ramverk som är utvecklat av McCormack och McCance (2004). Ramverket är oberoende av vårdkontext och kan appliceras inom olika verksamheter som möter ungdomar. Ramverket förutsätter en holistisk grundsyn, ett delat beslutsfattande och att man utgår från personens önskemål, värderingar och behov. Det innebär att ha personens bästa i åtanke, vara lyhörd för personens behov och empatiskt försöka uppfylla dennes önskningar (McCormack m.fl., 2015).
För att fördjupa kunskapen om existentiell ensamhet hos ungdomar, kommer metodtriangulering att appliceras i doktorandprojektet. I projektet används såväl kvantitativa enkätdata, kvalitativa intervjuer som diskursanalys av sociala medier, samt en genomförbarhetsstudie i mindre skala (feasibilitystudie). Doktoranden kommer att ges möjlighet att i samråd med forskargruppen påverka val av metod där det är relevant.

I. Förekomst av ensamhet bland ungdomar i relation till bakgrund, hälsa och upplevt stöd
Delstudie I är en tvärsnittsstudie med data från Folkhälsomyndighetens undersökning ”Skolbarns hälsovanor i Sverige”. Enkäten har besvarats av 4567 barn i åldrarna 11-15 år (svarsfrekvens 80%) läsåret 2021/22. En fråga i enkäten är ”Under de senaste 12 månaderna, hur ofta har du känt dig ensam?”. Denna fråga kommer att analyseras i relation till frågor som rör kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, hälsa och upplevt stöd. Deskriptiv statistik med antal, procent och relevanta läges- och spridningsmått samt analytisk statistik med bi- och multivariata analyser kommer tillämpas.

II. Professionellas erfarenheter av att möta ungdomars existentiella ensamhet och att ge stöd Delstudie II är en explorativ och deskriptiv studie som genomförs som intervjuer med professionella som har erfarenhet av att möta och ge stöd till ungdomar som upplever existentiell ensamhet. En variation av erfarenheter eftersträvas varför professionella från olika sorters verksamheter, med en variation av ålder, kön och yrkesroller bjuds in att delta. Deltagarna kan välja om de vill delta i en fokusgruppsdiskussion eller i en individuell intervju. Möjlighet att genomföra intervjuerna digitalt kommer även att erbjudas. Intervjuerna kommer att spelas in med ljud och transkriberas ordagrant.
Datamaterialet planeras preliminärt analyseras med kvalitativ konventionell innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005).



III. Ungdomars diskussioner om existentiell ensamhet i sociala medier
Delstudie III är en explorativ och deskriptiv studie som genomförs som en diskursanalys av sociala medier för att undersöka hur ungdomar diskuterar existentiell ensamhet på exempelvis Ungdomsmottagningens ”Svara varandra” (umo.se) samt andra relevanta bloggar och diskussionsforum. Materialet kommer att analyseras utifrån en diskursanalytisk ansats med fokus på vad diskursen handlar om. Hur pratar ungdomarna om existentiell ensamhet? Vilka mönster finns? Vad har eventuellt utelämnats? Hur ser världen ut bakom diskurserna och vilka sociala konsekvenser får det som framställs? Faircloughs modell för kritisk diskursanalys, (critical discourse analysis, CDA) kommer att användas. Modellen består av tre steg; textanalys, diskursiv praktik och social praktik (Fairclough, 2003).

IV. Genomförbarheten av en skolbaserad intervention
I delstudie IV kommer genomförbarheten (feasibility) av en skolbaserad intervention ”Filosofiska samtal med fokus på existentiell ensamhet” att undersökas. Interventionen riktar sig till elever i årskurs 7-9 (13-15 år). I forskargruppen finns kompetens att leda ”Filosofiska samtal” och doktoranden kommer i samråd med forskargruppen att anpassa interventionen för målgrupp och dess fokus på existentiell ensamhet utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. I studien undersöks ungdomars erfarenhet av att delta i interventionen, samt skolsköterskors, kuratorers och lärares erfarenhet av att leda interventionen. Dessutom undersöks hur många av dem som bjöds in att delta i interventionen som fullföljer, kostnaden för genomförandet samt i hur hög utsträckning interventionen genomfördes som planerat och vilka justeringar som gjordes. Elever och ledare kommer att besvara enkäter före och efter interventionen. De öppna frågorna i enkäten kommer preliminärt att analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Deskriptiv statistik med antal, procent och relevanta läges- och spridningsmått samt analytisk statistik med bi- och multivariata analyser kommer tillämpas. Hälsoekonomiska aspekter av interventionen kommer att analyseras (Drummond et al., 2015).

Samtliga studier genomförs i enlighet med Helsingforsdeklarationen och god forskningssed. Delstudie I-III är godkända av Etikprövningsmyndigheten (2023-01645-01). För delstudie IV kommer doktoranden tillsammans med forskargruppen att skriva och lämna in en ny ansökan till Etikprövningsmyndigheten. I projektgruppen kommer fortlöpande samtal om etik ske med hänsyn till områdets känsliga karaktär och forskningspersonernas ålder. I forskargruppen finns gedigen erfarenhet av att inkludera barn och ungdomar som forskningspersoner samt att beröra allvarliga ämnen.

Lokalt, nationellt och internationellt samarbete
Forskarna i projektet ingår i forskningsmiljöerna Cyphisco och Pro-Care vid Högskolan Kristianstad. Projektet är även förankrat i Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan där projekten ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar” och ”LONE-studien” ingår. Internationella samarbeten när det gäller barn och ungdomars hälsa föreligger med University of Iceland genom professor Gúdrun Kristjánsdóttir och professor Rúnar Vilhjálmsson som undersöker ensamhet och mobbning bland ungdomar på Island, och har publicerat flera artiklar tillsammans med huvudsökande. Det finns även ett upparbetat samarbete med Oxford Brookes University genom doktor Sarah Bekaert, där två av handledarna har ett pågående projekt om ungdomars erfarenhet av psykisk och fysisk smärta.

Publicering och forskningsinformation
Studierna kommer att publiceras som fyra vetenskapliga artiklar i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter med peer-review-förfarande. Resultatet av studierna kommer även att publiceras på svenska i populärvetenskapliga sammanhang, exempelvis på HKRs web, i professionstidskrifterna Barnbladet, Skolhälsan, Psyche och Vårdmagasinet Hälsa.

Relevans för Högskolan Kristianstad och forskarutbildningens område och ämne
Projektet har hög relevans för flera av Högskolan Kristianstads utbildningar på grund- och avancerad nivå, exempelvis sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningen till distriktssköterska samt lärar- och speciallärarutbildningarna, eftersom såväl lärare som skolsköterskor möter ungdomar med existentiell ensamhet i sitt dagliga arbete. Även professionella inom annan vård och omsorg behöver en beredskap för att möta ungdomars existentiella ensamhet, exempelvis inom primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten samt vid ungdomsmottagningar. Projektet passar väl in i forskarutbildningens område personcentrering då studierna utgår från ungdomars perspektiv och deras önskemål, värderingar och behov. Interventionen ”Filosofiska samtal” bygger på en holistisk grundsyn med lyhördhet och empati i fokus.
Referenser i urval
Bolmsjö, I., Tengland, P.-A., & Rämgård, M. (2019). Existential loneliness: An attempt at an analysis of the concept and the phenomenon. Nursing Ethics, 26(5), 1310-1325.
Garnow, T., Einberg, E.-L., Edberg, A.-K., & Garmy, P. (2021). Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(8), 3999.
Garnow, T., Garmy, P., Edberg, A.-K., & Einberg, E.-L. (2022). Deeply lonely in the borderland between childhood and adulthood - Experiences of existential loneliness as narrated by adolescents. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 17(1), 2132653.
Garnow, T., Einberg, E.-L., Garmy, P., & Edberg, A.-K. (2023). Trapped and lost in transition - Existential loneliness during adolescence in the rear-view mirror as described by nursing students. Submitted.
Hawkley, L. C., & Cacioppo, J. T. (2010). Loneliness Matters: A Theoretical and Empirical Review of Consequences and Mechanisms. Annals of Behavioral Medicine, 40(2), 218-227.
Heinrich, L. M., & Gullone, E. (2006). The clinical significance of loneliness: A literature review. Clinical Psychology Review, 26(6), 695-718.
Lundvall, M., Lindberg, E., Hörberg, U., Palmér, L., & Carlsson, G. (2019b). Healthcare professionals’ lived experiences of conversations with young adults expressing existential concerns. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), 136-143.
Mansfield, L., Victor, C., Meads, C., Daykin, N., Tomlinson, A., Lane, J., Gray, K., & Golding, A. (2021). A Conceptual Review of Loneliness in Adults: Qualitative Evidence Synthesis. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(21), 11522.