Effekter av stora herbivora andfåglar i akvatiska ekosystem

Den dramatiska ökningen av gäss och svanar i nordvästra Europa orsakar konflikter inte bara i samband med skador på jordbruksgrödor, utan väcker också oro för vilka konsekvenserna är i ekosystemen. Vilken roll dessa fåglar har är speciellt angeläget att studera i akvatiska ekosystem eftersom även många våtmarker genomgår stora förändringar i t.ex. växt-, fisk- och fågelsamhällen, men också i ökad grad av brunifiering och eutrofiering. Detta är oroväckande eftersom våtmarker normalt är bland de rikaste system vi har avseende produktivitet såväl som biodiversitet. Det är oklart om gäss och svanar orsakar dessa förändringar eller om de helt enkelt bara gynnas av dem. Oavsett vilket är det inte osannolikt att de växande populationerna kan orsaka eller påskynda förändringar i ekosystemen, eftersom gäss och svanar ofta utgör en betydande del av den samlade biomassan av de akvatiska konsumenterna.

Projektet "Effekter av stora herbivora andfåglar i akvatiska ekosystem" finansieras av Naturvårdsverket och går således ut på att studera om gäss och svanar kan ha centrala roller i pågående förändringar i våtmarksekosystem. Fältstudierna genomförs med deskriptiva såväl som experimentella ansatser, och omfattar flera trofinivåer i ekosystemen, från direkta betningseffekter på växter till indirekta effekter – så kallade "kaskadeffekter" – på ryggradslösa djur och andra vattenlevande fåglar. Slutsatserna kommer att ha stor allmängiltighet då studierna bedrivs över stor geografisk skala (i Sverige och Finland), och i våtmarker med olika näringsstatus. Projektet har stor relevans för förvaltning av våtmarker och dess ”aktörer”. Det omfattar alltså inte bara ekosystemen som enheter, utan även enskilda arter, av vilka flera är vanliga jaktbyten, exempelvis gäss.