Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv

MuniComp är ett inter- och transdisciplinärt forskningsprojekt med syfte att undersöka kommunernas förutsättningar att tillämpa ekologisk kompensation i planering och beslut om användning av mark och vatten.

Projektet finansieras av Naturvårdsverket, inom ramen för en större satsning på forskning som ska ge mer kunskap om hur ekologisk kompensation kan användas som styrmedel.

I ett projekt beviljat av Naturvårdsverket studeras under 2018-2020 olika aspekter på ekologisk kompensation med fokus på tillämpning inom kommunerna, med syfte att ge riktlinjer för tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige. Ekologisk kompensation innebär att negativ påverkan på miljön från exploatering inom ett område kompenseras genom restaurering eller skapande av nya miljöer inom ett annat område. Projektet innefattar fem delprojekt som bland annat kommer att belysa hur modeller för kompensation kan utformas, hur kompensation kan bli mer accepterat bland olika aktörer, och hur den sk. skadelindringshierarkin kan säkerställas inom ett kommunalt planeringsperspektiv. Inom medverkande kommuner analyseras erfarenheterna av att tillämpa ekologisk kompensation.

Projektstruktur MuniComp
Projektet MuniComp innehåller fyra delprojekt som inriktar sig på olika aspekter av ekologisk kompensation, samt ett femte delprojekt som innefattar en syntes av resultaten från projektet och rekommendationer för implementering av ekologisk kompensation inom den kommunala verksamheten. Se figur bland dokument.

MuniComp projektstruktur med olika arbetspaket (WP)

I WP1 görs en generell analys av ekologisk kompensation som styrmedel för ett mer hållbart utnyttjande av mark och vatten. (Johanna Ersborg, WP-ledare; Anna Mellin; Ida Pettersson)

I WP2 undersöks hur flexibelt valet av kompensationsåtgärder kan vara, bland annat utifrån allmänhetens acceptans och sociala aspekter av kompensation. Ger kompensation enligt "lika-för-lika-principen" störst acceptans eller finns det också stöd för kompensation där kompensationsåtgärderna skapar andra typer av värden än de som förlorats vid exploateringen? Hur kan man hantera att olika grupper i samhället kan gynnas eller missgynnas av olika principer för flexibilitet i kompensation? (Scott Cole, WP-ledare; Linus Hasselström).

WP3 handlar om tillämpningen av den så kallade skadelindringshierarkin, som innebär att vid beslut om exploatering ska ambitionen vara att i första hand helt undvika skador på miljön och i andra hand minimera skadorna. Endast i sista hand, om skador är oundvikliga men ändå bedömts acceptabla, ska ekologisk kompensation komma in i bilden för att undvika en nettoförlust av värden. Möjligheten till kompensation ska alltså inte användas som grund till beslut om att tillåta exploatering. Detta synsätt förespråkas av bland annat Naturvårdsverket.

I denna del av projektet undersöks i vilken mån kommunerna tillämpar skadelindringshierarkin vid kompensation, och vilka problemställningar som finns kring användningen av skadelindringshierarkin i en kommunal planeringskontext. (Erik Lindblom, WP-ledare; Anna Mellin).

WP4 innefattar studier av den faktiska tillämpningen av ekologisk kompensation i svenska kommuner, med fokus på de medverkande kommunerna Lomma och Helsingborg. De modeller och processverktyg som används i dessa kommuner analyseras, och fall där kompensation har använts studeras utifrån olika frågeställningar kring kompensationens genomförande och utfall. Även andra svenska kommuner med erfarenhet av ekologisk kompensation kommer att granskas, men mindre ingående och främst med avseende på vilken modell för kompensation man använder. (Ingemar Jönsson, WP-ledare; Tore Söderqvist, Frida Franzén).

Inom WP5 kommer projektets sammantagna resultat och slutsatser att analyseras och sammanfattas, och rekommendationer ges för den fortsatta utvecklingen av ekologisk kompensation i svenska kommuner. (Linus Hasselström, WP-ledare; Ingemar Jönsson).

Referensgrupp
Municomps referensgrupp består av internationella experter inom ekologisk kompensation och representanter från svenska myndigheter och organisationer med relevant koppling till ekologisk kompensation. Projekt- och referensgruppen träffas en gång om året under projekttiden.
I referensgruppen ingår följande personer: 
Bob Unsworth, Industrial Economics (USA), miljöekonom.
Wolfgang Wende, Leibniz Institute of Ecological Urban and Regional Development (Tyskland), landskapsplanerare. 
Fabien Quetiér, Biotope Consulting (Frankrike), ekolog. 
Anders Enetjärn, Ecogain AB, ekolog. 
Annelie Johansson, Länsstyrelsen Skåne, chef miljöavdelningen.
Ulrika Åkerlund, Boverket, landskapsarkitekt. 
Per Blomberg, Kristianstads kommun, planeringsarkitekt och biolog. 
Teresia Sibo Lindberg, Naturvårdsverket.

Tidigare medlemmar i referensgruppen: 
Graham Tucker, Biodiversity program vid IEEP (Storbritannien), ekolog. 
Linnea Widing, Svalövs kommun, plan och byggchef. 
Åsa Wisén, Naturvårdsverket.