Finns det en koppling mellan skörhet och undernäring hos äldre patienter?

Finns det en koppling mellan skörhet och undernäring hos äldre patienter?

Skörhet/biologiskt åldrande är ett syndrom som kännetecknas av minskade marginaler i flera fysiologiska system, vilket ökar risken för ohälsa, förlust av självständighet och död. Att identifiera skörhet i ett tidigt skede är avgörande för att kunna erbjuda bättre vård. Skörhet kan fördröjas och utvecklingen bromsas upp med rätt vårdinsatser och förändringar av levnadsvanor. Clinical Frailty Scale (CFS) är ett av de mest använda instrumenten för bedöma skörhet. Det används rutinmässigt för att riskbedöma skörhet hos patienter ≥65 år som läggs in på sjukhus via akutmottagningen i flera europeiska länder. I Skandinavien har intresset ökat för göra systematisk bedömning av skörhet bland äldre personer, och CFS har bedömts som lämpligt i detta sammanhang.

Projektets forskningsfrågor

• Vad är förekomsten av skörhet bedömd med hjälp av Clinical Frailty Scale (CFS) hos äldre patienter?

• Vilka är kännetecknen för patienter som är sköra jämfört med dem som inte är det?

• Finns det ett samband mellan skörhet bedömd med CFS och undernäring bedömd med Mini Nutritional Assessment (MNA) hos äldre patienter?

• Hur relaterar skörhet till energi- och vätskeintag?

• Hur relaterar skörhet till de olika delarna i Minimal Nutrition Assessment- Short form (MNA-SF)?

I det aktuella projektet kommer en tvärsnittsstudie att genomföras som en del inom ramen för kursen Nordic Nutrition Academy (NNA). Projektgruppen består av deltagare med bakgrund som sjuksköterskor och dietister från Sverige, Danmark och Norge, samt handledare med gedigen vetenskaplig bakgrund. Datainsamling sker genom det dagliga kliniska arbetet på två geriatrikavdelningar vid Stockholms sjukhem (SSH) i Stockholm, Sverige. De svenska deltagarna som är anställda vid SSH ansvarar för datainsamling och datahantering. Efter anonymisering kommer datamaterialet att analyseras av projektgruppen med avseende på olika forskningsfrågor.

Alla patienter som läggs in på vårdavdelningar vid den geriatriska kliniken på SSH och som inte uppfyller exklusionskriterierna kommer att bjudas att delta under perioden 1 januari 2025 till 31 augusti 2026. För att karakterisera deltagandet och kunna jämföra dem med icke-deltagare, kommer bakgrundsdata som ålder, kön, MNA-SF-poäng och huvuddiagnos vid utskrivning att hämtas från patientjournaler.

Exklusionskriterier:
Palliativ vård (förväntad livslängd mindre än 3 månader).
Samtycker inte till att delta eller kan inte ge informerat samtycke.
Inlagd mindre än 24 timmar på avdelningarna.
Återinlagd och tidigare tillfrågad.
Kan inte förstå svenska.
Urvalsstorlek

Livskvalitet (baserad på smileys) kommer att samlas in genom intervjuer med deltagarna. Data om risk för undernäring kommer att hämtas från patientjournalen, bedömd med MNA-SF. Förekomst och grad av skörhet kommer att bedömas med CFS av personalen på avdelningen under de första 2-3 dagarna av sjukhusvistelsen. Den kliniska skörhetsskalan är en 9-punkts skala som kvantifierar skörhet baserat på individens funktion. Information om kroppsvikt, längd och BMI hämtas från patientjournalen eller mäts. Kostregistreringar som finns patientjournalen kommer att användas för att uppskatta det genomsnittliga energi- och vätskeintaget under tre dagar.
Energibehovet kommer att beräknas baserat på vikt och aktivitetsnivå. Vätskebehovet kommer att uppskattas till 30–40 ml/kg kroppsvikt. Information om ätproblem och gastrointestinala symtom, t.ex. diarré, förstoppning, kräkningar och dysfagi, kommer att hämtas från patientjournalen.
Grad av fysisk rörlighet kommer att registreras, t.ex. om deltagaren är sängliggande eller kan röra sig på avdelningen, baserat på information i patientjournalen.

Data kommer att lagras på en säker krypterad lagringsenhet. Endast anonymiserad data kommer att delas mellan projektmedlemmar för dataanalys, och data kommer att skickas som lösenordsskyddade filer, där lösenordet skickas till ett separat e-postkonto eller via textmeddelande. Data kommer att hanteras och analyseras med hjälp av statistiken programmen Stata och Microsoft Excel.

Målet är att presentera resultaten i en vetenskaplig artikel och vid vetenskapliga konferenser samt för personalen vid de deltagande geriatrikavdelningarna.