Flickor med NPS i skolan: hur bygger lärare relationer som främjar elevernas interaktiva förmågor?

Flickor med NPS i skolan: hur bygger lärare relationer som främjar elevernas interaktiva förmågor? är ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur lärare går tillväga för att bygga positiva och stödjande relationer till flickor med neuropsykiatriska svårigheter (NPS). Vidare syftar projektet till att undersöka hur lärar-elevrelationen påverkar elevernas interaktiva förmågor.
Projektet pågår under 2023–2025 och finansieras av Forskningsplattformen Lärande i Samverkan (FPLiS), Högskolan Kristianstad.
Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten 2023-06-01 [Dnr 2023-02490-01].

Forskning visar att kvaliteten på relationer mellan lärare och elev är mycket viktig för elevers utveckling och lärande. Den pedagogiska relationen framstår som särskilt betydelsefull för elever i olika slags svårigheter. Samtidigt tenderar relationen att vara mer problematisk för dessa elever än för andra elever. Det gäller inte minst för elever med neuropsykiatriska svårigheter (NPS) och då i synnerhet flickor med NPS. Tidigare forskning (ex. Ewe, 2019; Blacher et al., 2014) visar att relationen mellan lärare och elever med NPS tenderar att innehålla mer konflikter, mindre emotionell närhet och mindre samarbete i jämförelse med lärar-elevrelationen generellt. Forskning visar även att lärare generellt tenderar att acceptera pojkarnas beteenden mer än flickornas (Lawrence et al., 2017).
Något som kännetecknar NPS är svårigheter med social interaktion. Lärare stöter ofta på hinder i undervisning med elever med NPS och många anser sig sakna kunskaper och kompetenser för att hantera relationer till eleverna. Detta kan anses problematiskt då relationskompetens är en grundläggande lärarkompetens och en förutsättning för elevers sociala- och akademiska lärande och utveckling. Samtidigt saknas i hög grad forskning om hur kompetensen manifesteras i pedagogisk praktik, inte minst i relation till elever med NPS. Projektet avser därför att undersöka hur lärare går till väga då de bygger positiva och stödjande relationer i möten med elever med NPS och hur dessa relationer främjar flickornas interaktiva förmågor vilket kan anses utgöra ett viktigt led i arbetet med att möjliggöra en fungerande skolvardag för dessa elever.
Projektet förväntas bidra med kunskap till två forskningsfält: (1) utbildning av elever med NPS och (2) lärares relationskompetens.
Studien genomförs på en skola i Skåne.
Design
Projektet utgår ifrån en relationell ansats och riktar därmed fokus mot ”meningsskapande processer med känslighet för situationen” (von Wright, 2018). Designen inriktas med andra ord på att utveckla situerad förståelse för de pedagogiska relationer och situationer som undersöks. Ansatsen är participatorisk i bemärkelsen att intentionen är att utveckla kunskaper om lärares relationskompetens i samverkan med verksamma lärare. Centralt för ansatsen är ett demokratiskt förhållningssätt där forskning bedrivs tillsammans med deltagarna i stället för om dem. Ansatsen ställer krav på deltagarnas engagemang, som medskapare i forskningsprocessen, och deras kunskaper ses som väsentliga för att förstå det som studeras (Sanders & Stappers, 2008). I projektet tar ansatsen sig två uttryck: dels ses de deltagande lärarna som medskapare vid såväl utformning som genomförande av studien; dels ses eleverna som experter på sina egna upplevelser och deras perspektiv ses som viktiga delar av helhetsbilden. Att eleverna får komma till tals utan att vuxna ges tolkningsföreträde ses som viktigt, då motsatsen ofta är fallet (van Blerk & Ansell, 2007).
Tidigare studier av lärares relationer med elever med NPS har främst använt kvantitativa datainsamlingsmetoder medan det knappt finns några inträngande studier av hur relationer tar sig uttryck i samspel med elever i undervisning (Ewe, 2019; Ewe, 2022). De ofta komplexa och svårfångade skeendena varigenom relationer byggs – eller motverkas – har med andra ord sällan synliggjorts. Vi väljer därför ett kvalitativt angreppssätt, kännetecknat av ett närgånget studium av miljöer, interaktioner och relationer. Vi ser förståelse av hur individer uppfattar och upplever sin situation som det centrala och vill beskriva och skapa mening i hur lärare agerar, tänker och känner, samt tolka detta i relation till de kontexter som lärarna verkar i tillsammans med sina elever. Varje termin träffas forskare och lärare vid återkommande samverkansträffar. Dessa går ut på att vi tillsammans ska utveckla kunskaper om ämnet, sett till den aktuella fas som projektet är i. Initialt vistas forskarna i de aktuella miljöerna och gör (direkta, ostrukturerade) observationer samt samtalar (informellt) med lärare och elever; detta i familiseringssyfte. Därefter samlas kvalitativa data i form av videoobservationer, stimulated recall och intervjuer systematiskt in.
Referensgrupp
Referensgruppen består av ledare och pedagoger från Rudboda grundskola på Lidingö. Forskarna kommer att träffa referensgruppen 1–2 gånger per termin å medlemmarna får kommentera projektets framskridande – från datainsamling, vidare till analys och slutligen resultat. Detta görs i syfte att stärka resultatens trovärdighet och skapa bättre förutsättningar för spridning av resultat.

Rektor [email protected]
Specialpedagog [email protected]
Lärare [email protected] och [email protected]