Hållbarhetsrutor: ett pedagogiskt verktyg i praktiska moment för ökad medvetenhet hos studenter för en hållbar utveckling

Projektet syftar till att utveckla undervisningsmoment för att öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Befintliga praktiska undervisningsmoment, såsom laborationer, kommer att analyseras och reflekteras ur ett hållbarhetsperspektiv. Målet med projektet är att skapa, testa och utvärdera ett nytt pedagogiskt verktyg som gör hållbarhetsmålen synliga för studenterna i praktiska undervisningsmoment, till exempel laborationer, fältstudier och case-studies vid HKR. Det pedagogiska verktyget, som har arbetsnamnet "hållbarhetsrutor", innehåller symboler för relevanta hållbarhetsmål samt text som kopplar laborationsaktiviteter till dessa mål och reflektionsfrågor om hållbar utveckling.

Det här projektet har genomförts i tre kurser som tillhör olika program vid HKR: Laboratorievetenskap 1 (Biomedicinska analytikerprogrammet), Kemins bärande idéer och kemiskt tänkande (Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 – arbetsplatsintegrerad) och Vattenreningsteknik – dricksvatten (VA- och kretsloppsteknikerprogrammet). Laboratorievetenskap 1 är en campuskurs medan de andra två är distanskurser med sammankomster. Tre olika upplägg har tagits fram efter analysen av kursens innehåll, undervisningsform och lärandemål. Med upplägg avses planeringen för respektive undervisningsmoment.

Projektets första steg innebar utvecklingen av en Excel-mall, kallad "Hållbarhetsanalysen", med syftet att förenkla analysen av laborativa moment och material framtagning till laborationsinstruktioner. Genom denna mall kan tabeller (”hållbarhetsrutor”) för globala mål och delmål samt kopplingen mellan aktivitet och de specifika målen på ett enkelt sätt tas fram. Dessutom inkluderades en bank med förslag för diskussionsfrågor relevanta för de olika Globala målen. Instruktioner för de olika praktiska undervisningsmomenten justerades och inkluderar nu en informationstext om hållbarhetsrutor, symboler som synliggör moment i laborationen som kan kopplats till de Globala målen och, eventuellt en hållbarhetsruta och diskussionsfrågor. De specifika detaljer för varje upplägg samt genomförande och resultat beskrivs i den bifogade filen.

De tre framtagna uppläggen har bidragit till en ökad medvetenhet om hållbarhetsmålen bland studenterna och har framgångsrikt integrerat och synliggjort dessa mål i laboratoriearbetet. Att jobba med de Globala målen för hållbar utveckling under praktiska undervisningsmoment öppnar dörrarna från undervisningssalen mot omvärlden och gör de mer relevanta för studentens privat- och arbetsliv.
Laboratorievetenskap 1 har genom Hållbarhetanalysen skapat en grund för reflektion kring hållbarhet och laboratoriearbete, medan Kemins bärande idéer och kemiskt tänkande visar på vikten av små förändringar i instruktioner för att väcka studenternas intresse för hållbarhetsfrågor. Dessutom har Vattenreningsteknik – dricksvatten visat att kopplingen mellan de teoretiska diskussionerna och praktiskt laboratoriearbetet lett till fördjupade reflektioner kring hållbar utveckling och verkligen väckt intresse för fortsatt arbete med de Globala målen. Genom att främja diskussioner och reflektioner kring hållbarhetsfrågor inom ramen för laboratoriearbetet har projekten skapat en plattform för fortsatt utforskning och engagemang för hållbar utveckling inom utbildningsprogrammet.
Samtal mellan studenter och lärare i Laboratorievetenskap 1 var det mest begränsade av alla upplägg och resultaten visar att upplägget inte kunde generera djupa diskussioner kring hållbar utveckling. Studenternas fokus förblev inriktat på det specifika momentet och det var inte säkert att detta automatiskt påverkade deras agerande i andra ämnen eller i deras vardagsliv. I Kemins bärande idéer och kemiskt tänkande kan liknande observationer göras. Emellertid har studenterna direkt sett värdet av att integrera hållbar utveckling i sina framtida roller som lärare. Upplägget i Vattenreningsteknik – dricksvatten indikerar vikten av handledande diskussioner för att uppnå en djupare förståelse av de Globala målen för hållbar utveckling och deras relevans för studenternas framtida yrkesliv. Beroende på kursens mål men också personal, program och resurser kan olika tillvägagångssätt vara nödvändiga eller tillräckliga. För en nybörjarkurs där kännedom om de Globala målen är det primära målet kan enklare metoder som de som visas i de första två uppläggen vara tillräckliga, medan en mer avancerad inriktning, som den som visas i den sista upplägget, kan behövas för kurser där hållbarhet får större fokus. Gällande personalresurser, två av de presenterade uppläggen innebar ett förarbete som kan möjligen inkluderas i lärarens planeringstid. Det tredje upplägget skulle kräva mer resurser för att täcka den viktiga diskussionsstunden mellan studenter och lärare. Med fördel skulle de olika uppläggen kunna implementeras inom ett program för att skapa en progression kring hållbar utveckling.
En fördel med hållbarhetsrutor oavsett upplägg är att lärare engageras aktivt i att jobba utifrån ett hållbart perspektiv vid planeringen eller utvecklingen av praktiska moment. Det kan vara ett verktyg för att individuellt jobba med hållbar utveckling i sina kurser eller för kollegiala diskussioner inom ett program. Som en resurs och inspirationskälla för lärare som vill implementera projektet i sin undervisning togs fram stödmallen Hållbarhetsanalysen. Denna ska vara ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras med nya aktiviteter och frågor.