Hur lyfter och tydliggör vi vikten av generiska färdigheter och förmågor för studenten?

I detta projekt ställde vi frågan hur vi, inom HKR, kan lyfta, tydliggöra samt relevansgöra generiska färdigheter och förmågor (GFF) för studenterna. Projektet syftade därmed till att bidra till studentens förståelse för vikten av generiska färdigheter och förmågor och dessas relevans för anställningsbarhet och ett framtida yrkesliv. Projektet genomfördes våren 2024 i form av dels en lunchföreläsning för ekonomstudenter där representanter för professionen (revisorer) gav konkreta exempel på vikten av olika GFF, dels en uppföljande enkät till studenterna i syfte att utvärdera metoden. På grund av låg svarsfrekvens redovisas endast tentativa resultat. Dessa resultat indikerar i huvudsak att studenterna, oavsett deltagande i lunchföreläsningen eller inte, uppfattar GFF såsom viktiga för anställningsbarheten. För ett fåtal färdigheter och förmågor går det att skönja signifikanta skillnader i uppfattning mellan de studenter som deltog respektive inte deltog i lunchföreläsningen med revisorerna. Studenter som deltagit i lunchföreläsningen uppfattade: att kunna kommunicera muntligen på engelska, kunna hantera konflikter, samarbeta i team, ansvara för sina handlingar inom teamet; samt förståelse för företag och organisationer som något viktigare, och att behålla en positiv attityd även i motgångar som något oviktigare, än studenter som inte deltagit i lunchföreläsningen. Skillnaderna var dock små och på grund av låg svarsfrekvens går det inte att dra några långtgående slutsatser avseende metoden, d v s att via en lunchföreläsning låta representanter för professionen lyfta och tydliggöra vikten av GFF.

Att utveckla studenters generiska färdigheter och förmågor (GFF) är en viktig uppgift för högre utbildning och bidrar till studenternas anställningsbarhet. Studenter har ibland en oklar (t o m negativ) syn på GFF och verkar inte förstå vilken roll dessa spelar för anställningsbarheten, vilket i sin tur minskar motivationen att utveckla dem (Tymon 2013; Jorre de St Jorre and Oliver 2018; Hill, Overton et al. 2022). För att studenten ska engagera sig i läraktiviteter som syftar till att utveckla generiska färdigheter och förmågor behöver studenten uppleva detta såsom meningsfullt, ex för att få (och klara av) ett första arbete inom den framtida professionen (och/eller för den personliga utvecklingen). Det finns därför behov av att tydliggöra och relevansgöra GFF för att dessa ska upplevas meningsfulla för studenterna. Det finns olika sätt att göra detta på. Ex Jorre de St Jorre och Oliver (2018) lyfte alumner och yrkesverksamma som möjliga förespråkare för GFF.

Genomförandet
Projektet genomfördes våren 2024 med en lunchföreläsning för RR-studenterna där representanter för professionen (revisorer) berättade om sina yrkesroller. Gästerna hade även fått i uppdrag att lyfta och tydliggöra vikten av, för yrkesrollen, relevanta GFF genom att konkretisera hur dessa kommer till uttryck i det dagliga arbetet. Samtliga på ekonomprogrammet registrerade RR-studenter, cirka 150 studenter fick en inbjudan till lunchföreläsningen, varav 50–60 deltog, flertalet var från årskurs 3.

Cirka en vecka efter föreläsningen fick RR-studenter (årskurs 3), via enkät, svara på hur viktiga de förväntar sig att olika kompetenser är för anställningsbarheten, d v s för att få och klara av, ett första jobb efter examen inom redovisning och revision. Syftet med enkäten var att utvärdera metoden, d v s att involvera representanter för professionen som förespråkare (tydliggörare och relevansgörare) av GFF genom en efter-mätning. Totalt 36 studenter besvarade enkäten, varav 13 hade deltagit i lunchföreläsningen. På grund av låg svarsfrekvens kan endast tentativa resultat redovisas.

Mätinstrumentet
Enkäten byggde på tidigare forskning om GFF bland studenter inom högre utbildning och omfattade totalt 41 påståenden avseende både hårda och mjuka kompetenser enligt nedan och varje underkategori innehöll enkäten tre påståenden:

Hårda kompetenser: redovisning, digital, språk (engelska och svenska samt skriftligt och muntligt).

Mjuka kompetenser: självständigt lärande, kommunikation, inter-personell, teamwork, problemlösning, kritiskt tänkande, etik, organisering, organisation och ledarskap samt personliga egenskaper.

Enkäten omfattade de färdigheter som gästerna betonade som viktiga under lunchföreläsningen, vilka var: kommunikation (skriftlig och muntlig), samarbetsförmåga, informationsinsamling, teknikanvändning, flexibilitet, hantera tidsramar, problemlösning, kritiskt tänkande, ansvarstagande, självlärande och att kunna arbeta självständigt.

Utöver frågor rörande vikten av olika färdigheter innehöll enkäten ett antal bakgrundsfrågor samt en fråga huruvida studenten hade deltagit i lunchföreläsningen veckan innan (se bilaga Enkät).

Totalt 36 studenter besvarade enkäten, varav 13 hade deltagit vid lunchen med revisorerna. Av de som besvarade enkäten var knappt 40 procent män och 60 procent kvinnor. Nära 70 procent hade någon form av arbetslivserfarenhet inom redovisning och/eller revision. Drygt 55 procent ville få ett första jobb som revisor och ytterligare 25 procent som redovisningskonsult eller annat inom redovisning/revision. Drygt 55 procent av studenterna önskade få ett jobb på en större revisionsbyrå (Big 4 eller GT).

På grund av låg svarsfrekvens kan endast tentativa resultat redovisas.

I Tabell 1a-b redovisas medelvärde för samtliga påståenden i enkäten avseende hur viktiga studenterna anser att olika färdigheter och förmågor är för anställningsbarheten. Skalan som användes var en 7-gradig Likertskala (1=inte alls viktigt; 7=mycket viktigt). Överlag rådde stor enighet bland studenterna, oavsett om de deltagit i lunchföreläsningen eller inte. Av diagrammet framgår att studenterna ansåg flertalet färdigheter såsom viktiga eller mycket viktiga.

Bland färdigheter och förmågor som studenterna ansåg mycket viktiga (medelvärde 6 eller över) för anställningsbarheten återfinns: tekniska färdigheter (1.1-1.3), datorvana (1.4), självlärande (1.10-1.12), förmåga att lyssna (1.14), inter-personella färdigheter (1.16-1.18) och förmåga att arbeta i team (1.19-1.21) (se Tabell 1a), problemlösning (1.24), kritiskt tänkande (1.25-1.26), etiskt förhållningssätt (1.28-1.30), hantera tidsramar (1.32) och prioritera (1.33) samt förmåga att anpassa sig vid förändring (1.40) (se Tabell 1b). Endast två färdigheter och förmågor ansågs varken viktiga eller oviktiga. Båda dessa kopplade till digitala färdigheter och relativt nya fenomen, nämligen kunskap om cybersäkerhet (1.5) och att kunna använda AI (1.6). Inga färdigheter och förmågor ansågs oviktiga.

Diagram 1a - Se bilaga

Diagram 1b - Se bilaga

Trots få svar valde vi att analysera om det fanns några tentativa skillnader i uppfattning mellan studenter som deltog respektive inte deltog i lunchföreläsningen. En jämförelse av de båda gruppernas medelvärde med hjälp av T-test visade på (tentativt) signifikanta skillnader (signifikansnivån 5%) i uppfattning för sex färdigheter och förmågor.

Av Diagram 2 framgår att studenter som deltagit i lunchföreläsningen uppfattade att fem färdigheter och förmågor något viktigare än de som inte deltagit i lunchföreläsningen, nämligen: att kunna kommunicera muntligen på engelska, kunna hantera konflikter, samarbeta i team, ansvara för sina handlingar inom teamet; samt förståelse för företag och organisationer. När det gäller förmågan att behålla en positiv attityd även under motgångar rådde däremot motsatt förhållande. Denna förmåga ansågs viktigare av de som inte hade deltagit i lunchföreläsningen. Även om det preliminärt finns skillnader i uppfattningen är det viktigt att komma ihåg att skillnaderna är små och att resultatet är mycket preliminärt på grund av få svar. För ytterligare några kompetenser fanns det skillnader mellan grupperna på signifikansnivån 10%, nämligen: kunskap om cybersäkerhet, kommunicera utanför professionen, följa och förstå etiska principer samt att engagera och motivera andra.

Diagram 2 - se bilaga

Slutsats
Projektet förväntades bidra till att öka studenternas förståelse för vikten av att utveckla sina GFF samt, i förlängningen, deras engagemang i läraktiviteter som utvecklar dessa. De preliminära resultaten indikerar att de som deltog i lunchföreläsningen uppfattar vissa färdigheter och förmågor som viktigare än de som inte deltog. Det går dock inte att dra slutsatsen att denna skillnad beror på deltagandet i lunchföreläsningen. En förklaring skulle kunna vara att de studenter som deltog i lunchföreläsningen sedan tidigare hade ett större intresse av att utveckla sin anställningsbarhet, jämfört med de som inte deltog, och därmed valde att delta vid lunchföreläsningen. Det fanns dock ingen signifikant skillnad i hur studenterna för de båda grupperna såg på vikten av att bli anställningsbar (2.1). För båda grupperna var detta mycket viktigt och medelvärdet nära 7. Detta projekt var ett första försök i att tydliggöra vikten av GFF för studenterna. Dessvärre har det inte gått att dra några direkta slutsatser avseende metoden med lunchföreläsning av representanter för professionen. Projektet har dock främjat ett fortsatt samarbete mellan HKR och arbetsgivare och även under våren 2025 genomfördes en lunchföreläsning för ekonomstudenterna på inriktningen redovisning och revision.