Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll? Bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan

Avsikten med projektet är att undersöka möjligheten att inkludera samtal om NOS. Detta för att undvika att reproducera "fakta"-traditionen även i förskolan, samt för att öppna upp naturvetenskap för fler barn – t.ex. flickor och barn med utomeuropeisk bakgrund. Arbetssättet för NOS som testas i projektet tar sin utgångspunkt i bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll. Projektet anknyter därmed även till det språkutvecklande arbetet i förskolan. Projektet genomförs i samverkan med en förskola.

I projektet har forskare och förskollärare samverkat för att utforska ett nytt innehåll för förskolans naturvetenskap. Projektet anknyter till ett behov av ökat fokus på innehållsfrågor (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008; Thulin, 2016) och arbetssätt vad gäller naturvetenskap i förskolan. I naturvetenskaplig-didaktisk forskning lyfter man fram vikten av att inte endast fokusera på enskilda fenomen, utan även samtala om "Naturvetenskapernas karaktär" ("Nature of Science", NOS) naturvetenskapsundervisningen (t.ex. Lederman, 2007; Erduran & Dagher, 2014; McComas, 2014). Detta kan till exempel handla om frågor som Hur tar man inom naturvetenskapen reda på saker? Kan kunskap förändras? Vem kan vara forskare? En anledning till att NOS rekommenderas är att det har en central betydelse i en undervisning för demokrati och rättvisa (Yacoubian & Hansson, 2020).

Avsikten med detta projekt var att undersöka möjligheten att i samband med ett utökat naturvetenskapligt innehållet för förskolan i den senaste läroplanen också inkludera samtal om NOS. Den mesta tidigare NOS-forskningen har varit inriktad mot de senare skolåren. I ett förskolesammanhang saknades NOS-forskning nästan helt (Akerson et al., 2010; Bell & Clair, 2015) och det fanns ett stort behov av empiriska studier som utforskade möjligt innehåll och lämpliga arbetssätt. Arbetssättet som testades i projektet var boksamtal om NOS med utgångspunkt i bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll och anknyter därmed även till det språkutvecklande arbetet i förskolan. I projektet använder vi både informativa texter (faktaböcker) och sagor. Förskollärarens uppgift var att i boksamtal rikta barnens uppmärksamhet mot NOS. Projektets empiri består av ljudinspelningar av boksamtal, förskollärarnas skriftliga reflektioner, ljudinspelningar av fokusgrupper och workshops där förskollärarna delar med sig av sina erfarenheter, samt dokumentation av barns teckningar och de artefakter som användes av förskollärarna.

Resultaten visar på att samtal om många olika NOS perspektiv är möjliga i ett förskolesammanhang och att både informativa och narrativa böcker kan användas för att rikta barns uppmärksamhet mot NOS. Förskollärarna lyckades, efter en förhållandevis kort introduktion till NOS; hitta sätt att få igång samtal om NOS både när böckerna innehöll explicit stöd för NOS (t.ex. en bild av en forskare) och när så inte var fallet (t.ex. i en bok som endast behandlar fakta om elefanter). Detta visar på boksamtal som ett fruktbart sätt att introducera NOS i förskolan. Förskollärarna upplevde också att boksamtalen om NOS fick spinn-off effekter som ökad nyfikenhet, nya frågor och ett ökat engagemang och en vilja bland barnen att undersöka saker i sin vardag.