Lekfullhetens och lekens betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre personer med nedsatt mobilitet (inom ramen för forskningsprogrammet PLAY-SE)

Projektet syftar till att i ordinärt och särskilt boende – hos äldre personer med nedsatt mobilitet undersöka lekfullhetens och lekens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Kunskapen om lekfullhet (egenskap) och lek (aktivitet) och dess betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre personer med nedsatt mobilitet är nästan obefintlig. Förutom att äldre personer med nedsatt mobilitet har svårare för att utföra vissa lekfulla aktiviteter riskerar de att marginaliseras från aktiviteter, t.ex. kommunala mötesplatser, som syftar till fysisk aktivitet genom lekfulla aktiviteter. Dessutom utgår forskningen om äldre personer i stor utsträckning från ett patogent perspektiv. Mer forskning behövs som även inkluderar ett salutogent personcentrerat perspektiv.

Forskningsprogrammets akronym ”PLAY-SE” står för ”Play and Supportive Environments” dvs. Lek och Stödjande Miljöer. I ett doktorandprojekt, som startar upp hösten 2024, är det specifika fokuset, inom ramen för PLAY-SE, på äldre personer med nedsatt mobilitet.

Detaljerad beskrivning

Bakgrund: Kunskapen om lekfullhet (egenskap) och lek (aktivitet) och dess betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre personer med nedsatt mobilitet är nästan obefintlig. Förutom att äldre personer med nedsatt mobilitet har svårare för att utföra vissa lekfulla aktiviteter riskerar de att marginaliseras från aktiviteter, t.ex. kommunala mötesplatser, som syftar till fysisk aktivitet genom lekfulla aktiviteter. Dessutom utgår forskningen om äldre personer i stor utsträckning från ett patogent perspektiv. Mer forskning behövs som även inkluderar ett salutogent personcentrerat perspektiv.

Syfte: Syftet är att i ordinärt och särskilt boende – hos äldre personer med nedsatt mobilitet undersöka lekfullhetens och lekens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Material och metod: Forskningen genomförs inom och i samverkan med kommunala verksamheter. Dels kommer äldre personer med nedsatt mobilitet, i ordinärt och särskilt boende intervjuas (I, II), dels fylla i självskattningsformulär som mäter lekfullhet, lek, hälsa och välbefinnande (IV), även verksamhetschefer och personal intervjuas (III). Studie I är en fenomenologisk studie med cirka 15 individuella intervjuer. Studie II utgår från fokusgruppsmetodologi (3-4 grupper med 4-5 personer/grupp). I delstudie III genomförs cirka 15 individuella intervjuer som analyseras med innehållsanalys. I delstudie IV inkluderas ca 150 personer, deskriptiv och analytisk statistik används.
Förväntad nytta: Studierna bidrar till en nulägesbild och kan bidra till utveckling och utvärdering av interventioner. Interventioner som syftar till att stimulera personers lekfullhet genom lekfulla aktiviteter och därigenom bidra till hälsa och välbefinnande för äldre personer med nedsatt mobilitet. Med utgångspunkt från personcentrering integreras de salutogena och patogena hälsoperspektiven.