Om att odla stöd- och resursstruktur för dubbla karriärer

sammanfattningen är preliminär projektet är pågående

Bakgrund
HKR är ett Elitidrottsvänligt lärosäte (EVL) och har idag cirka 40 EVL-studenter utspridda på samtliga fakulteter. EVL innebär att vi (som lärosäte) ska möjliggöra för studenter att utbilda sig samtidigt som de upprätthåller en elitidrottskarriär. Detta är viktigt inte minst utifrån att en elitsatsning kan leda till att utövaren enbart optimerar den sportsliga delen av livet. Ett ensidigt fokus på elitidrott är inte i den enskildes intresse, utan kan i själva verket kringskära individens kapacitet och långsiktiga intressen. Forskning har de senaste åren betonat vikten att ha ett integrerat helhetsperspektiv på elitidrottare (Wylleman et al. 2017; Linnér 2021), där hänsyn tas till både livets olika sfärer och livets olika faser (där elitidrottskarriären betraktas som en fas). Ett etablerat sätt att förhålla sig till ett sådant perspektiv (inom både praktik och forskning) går under begreppet dubbla karriärer, vilket innebär att parallellt förhålla sig till och förbereda inför mer än en karriär. Idrottskarriären blir i ett sådant perspektiv en del av en livslång utveckling. Genom möjliggörandet av dubbla karriärer ges således förutsättningar för långsiktigt hållbara livsstrategier (Riksidrottsförbundet; Stambulova et al. 2015).

Att kombinera elitidrott med studier är inte enkelt. Forskning pekar på krav, barriärer och kostnader som kan uppstå för individer som försöker (Stambulova et al. 2015; Linnér, 2021). Hindren kan leda till utebliven framgång inom båda domänerna. För att individen ska kunna upprätthålla dubbla karriärer bör det både finnas en god stödstruktur och ett holistiskt förhållningssätt till studenten/idrottaren (Henreksen 2019; Linnér 2021; Stambulova et al. 2015).

Föreliggande utvecklingsprojekt har haft en dialog- och deltagarorienterad ansats med målet att identifiera aktiviteter/utvecklingsområden som stärker studenternas livssituation på lång sikt. Med den dubbla karriären i fokus har målet således varit att bidra till studenters hållbara livsstrategier genom ett framgångsrikt stödsystem för EVL på högskolan.

Genomförande
Utvecklingsprojektet har varit dialog- och deltagarorienterat i betydelsen, att ”bildbytet” (se Ericsson, Pettersson och Mårts, 2024) stått i fokus både inom projektgruppen och i möten, träffar och intervjuer med projektets andra deltagare. Detta har inneburit en organisk utveckling av den utvunna kunskapen. Där lyhördhet för deltagarnas behov och förutsättningar påverkat riktning och innehåll. Nyfikenhet och lyhördhet har således varit rodret i projektets framfart.
Projektgruppen (projektets kitt och kärna) har träffats ungefär var fjärde vecka för att diskutera och utveckla förståelse för de behov och förutsättningar som EVL-studenter har för att vara framgångsrika inom både idrott och studier, det vill säga framgångsrika i deras dubbla karriär. Under hela projekttiden har medlemmar i projektgruppen genomfört samtal och intervjuer med både nuvarande och tidigare EVL-studenter samt andra betydelsefulla aktörer för idrottaren/studentens dubbla karriär: tränare och ledare i elitföreningar; verksamhetsansvariga i elitföreningar; EVL-koordinatorer från olika lärosäten; PoA; lärare. Dokumentationen av dessa samtal har styrt agendan för projektgruppens återkommande träffar.

Utvecklingsprojektets pågående resultat, bidrag och framtida ambitioner
Den individuella anpassningen av studierna är ofta i fokus när EVL-lärosäten beskriver sin verksamhet och stöd till elitsatsande individer som antagits som EVL-studenter. När vårt lärosäte presenterar sitt erbjudande till blivande EVL-studenter listar de stödåtgärder som kan vara aktuella för studenten: Extra tentamenstillfälle om ordinarie tentamen kolliderar med en viktig tävling. Beviljad sen inlämning av rapporter. Anpassad seminarietid eller anteckningsstöd. Geografiskt anpassad VFU. Stödet till studenterna är väldigt konkret (och, som projektet visat, mycket uppskattat bland studenterna). Genom ett integrerat helhetsperspektiv (Wylleman et al. 2017) finns det emellertid anledning att vidga förståelsen för EVL till att även stärka idrottsklubbarnas kapacitet för att främja det livslånga lärandet och samtidigt vara partners i att stärka den praktiknära forskningen kring idrottens roll i samhället och för individen. Här har projektet identifierat en tydlig utvecklingspotential inom EVL. Inte sällan beskriver idrottarna/studenterna hur dessa domäner kan upplevas som konflikterande. Även om högskolans konkreta bidrag, genom anpassning, skapar en flexibilitet som är betydelsefull för studenten är denna förståelse och anpassning inte alltid fullt ut tillräcklig. Lika stor betydelse för idrottaren/studenten är elitföreningsmiljön, där flertalet av studenterna efterfrågar mer tillit, ökat möjliggörande, uppmuntran och förståelse för den dubbla karriären. Här finns givetvis en stor spännvidd: från där rollen som student står i konflikt med rollen som elitidrottare, till där den ena rollen berikar den andra och vice versa. Både studenter/idrottare och föreningar poängterar behovet av ökad kunskap om individens livssituation, där verkligheten inte förstås som tydligt separata domäner utan i stället som integrerade livsmiljöer. Det elitidrottsvänliga lärosätet måste tillsammans med den utbildningsvänliga elitföreningen gemensamt skapa förutsättningar för studenten/idrottaren. Mot bakgrund av de behov och förutsättningar som både studenter/elitidrottare och elitföreningar återkommer till i utvecklingsprojektet har projektgruppen påbörjat arbetet med ett utbildningsinnehåll som syftar till att bidra med ökad kunskap om livssituationen för individer med dubbla karriärer. Konkret handlar det om uppdragsutbildning som kommer rikta sig till signifikanta aktörer runt studenten, framför allt elitföreningsrepresentanter (tränare, ledare, verksamhetschefer).