Projektet har sin bakgrund i läroplanen för förskolans skrivelser om naturvetenskap som innehåll i förskolan. Barn ska enligt läroplanen bland annat få förutsättningar att utveckla förståelse för ”enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” och förmåga att samtala om naturvetenskap. Samtidigt upplever många pedagoger i förskolan naturvetenskap som ett svårt område att undervisa om och i linje med detta pekade Skolinspektionen i sin rapport om måluppfyllelse i förskolan ut hur naturvetenskap ofta behandlas fristående utan koppling till barnens eget undersökande eller vardag (Skolinspektionen, 2018). Behovet av kompetens-utveckling inom naturvetenskap poängteras i samma rapport. Den ideella föreningen BUNT, Barn Upptäcker Naturvetenskap och Teknik, leder projektet Science Kids, med syfte att utveckla en stödstruktur i form av ett kostnadsfritt webbaserat undervisnings¬material i samverkan med science centers och förskolor. För att kunna dra nytta av erfarenheterna från Science Kids inför fortsatt utveckling av naturvetenskapsundervisning i förskolan önskar vi i samverkan med Bromölla kommun beforska det undervisningsinnehåll och arbetssätt som kommer i fokus när förskollärare samarbetar med science centers på detta sätt.
Projektet syftar till att utveckla kunskap om processerna kopplade till utveckling av ett material för undervisning av naturvetenskap i förskolan. I särskilt fokus är kompetensutveckling hos berörd personal och hur deltagande i Science Kids kan bidra till utveckling av naturvetenskapsundervisning i förskolan. Sådan kunskap är av värde för framtida kompetensutvecklingsinsatser och implementering av stödmaterial.
Projektets specifika frågeställningar
• Hur kan arbetet med Science Kids bidra till kompetensutveckling hos arbetslag avseende naturvetenskapsundervisning där barns perspektiv beaktas?
o Vilka frågor ställer barnen och hur beaktas dessa av pedagogerna?
o Vilken typ av naturvetenskapligt innehåll kommer i fokus?
ReferenserEshach, H. (2006). Science literacy in primary schools and pre-schools. Springer.
Fleer, M. (2009). Supporting scientific conceptual consciousness or learning in ‘a Roundabout way’ in play-based contexts. International Journal of Science Education, 31(8), 1069–1089.
Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A., & Thulin S. (2019). Teaching Chemistry and Physics in Preschool – a Matter of Establishing Intersubjectivity. International Journal of Science Education 41(17), 2542-2556.
Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A., & Thulin, S. (2021). Undervisning om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen i förskolan: Samverkan med ett skolområde kring kompetensutveckling och forskning. Kristianstad University Press.
Hansson, L., Leden, L., & Thulin, S. (2020). Book Talks as an Approach to Nature of Science Teaching in Early Childhood Education. International Journal of Science Education, 42(12), 2095-2111.
Hsieh, H. F., and S. E. Shannon. 2005. “Three approaches to qualitative content analysis.” Qualitative health research 15(9): 1277-1288.
Leden, L., Hansson, L., & Thulin, S. (2022). Characteristics of book talks about nature of science. Science Education, 106(6), 1469-1500.
Lederman, N. G. (2007). Nature of Science: Past, Present, and Future. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds.), Handbook of Research on Science Education, 831-879. Lawrence Erlbaum Associates.
McComas, W. F. (2020). Nature of Science in Science Instruction. Springer.
Roberts, D. A. (1982). Developing the concept of “curriculum emphases” in science education. Science Education, 66(2), 243-260.
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Skolinspektionen.
Timperley, H. (2019). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.