Äter vi ihjäl oss? mattrender på tvärs mot hälsa och hållbarhet

Karin Wendin, Anders Olshov

Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

Sammanfattning

Idag äter vi så mycket att fler dör av fetma och övervikt än av undernäring. Konsekvenserna av människans växande aptit är enorma, inte bara för de individer som drabbas av fetma och dess följdsjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, utan också för växter, djur och klimat. Vi får i oss för mycket energi, vilket gör oss feta, och vi äter mer kött och fisk, vilket tär på jordens resurser. I Sverige har andelen överviktiga och feta ökat från 46 till 51 procent i åldersgruppen 16-84 år under tioårsperioden 2006-2016. De direkta och indirekta samhällskostnaderna för fetma och övervikt beräknas till 70 miljarder kronor av Folkhälsomyndigheten. Fortsätter fetman att öka i samma takt som under det senaste decenniet når kostnaderna 95 miljarder kronor om tio år, enligt myndigheten. Det skulle motsvara statens utgifter för rättsväsendet, försvar och samhällets krisberedskap. De globala årliga utgifterna relaterat till fetmaepidemin ligger på 18 000 miljarder kronor, runt 2,8 procent av hela världens samlade bruttonationalprodukt. Omkring fem procent av alla dödsfall globalt kan relateras till fetma. Fetma är även den enskilt största riskfaktorn för diabetes. Görs inget kan 1,4 miljarder vuxna (22 procent av alla vuxna) leva med fetma 2045 och 736 miljoner med diabetes (12 procent). Diabetesrelaterade hälsoutgifter skulle då stiga till över 8 000 miljarder kronor och orsaka stort individuellt lidande. I Sverige har köttkonsumtionen fördubblats sedan 1990 från 27 till 53 kilo per person och år och den totala konsumtionen från 230 till 527 miljoner kilo. Det följer en internationell trend där ekonomisk tillväxt och ökade disponibelinkomster ökar efterfrågan på kött och mejeriprodukter. Som följd tas allt större landarealer i anspråk och skövlas skog på andra håll i världen, minskar biodiversiteten och ökar utsläppen i form av växthusgaser från djur. Globalt ger utsläppen från matdjuren (kor, får, getter, grisar och kyckling) 6 miljarder ton växthusgaser per år, vilket motsvarar knappt en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser. Nästan hälften av all skog som en gång täckte jordens yta är borta. Grundvattenkällorna minskar då jordbruken använder stora vattenmängder. Cirka en tredjedel av fiskbestånden är överfiskade. Då jordens befolkning förväntas öka från dagens 7,6 miljarder till knappt 10 miljarder invånare år 2050 och livsmedels- och köttkonsumtionen samtidigt ökar skulle livsmedelsproduktionen, enligt FAO, behöva öka med 70 procent om maten ska räcka till alla. Det är svårt eftersom de areella resurserna och vattenresurserna är begränsade. Det är inte heller hållbart mot bakgrund av den globala uppvärmningen och andra hållbarhetsmål. Åtgärder för att skapa en hållbar livsmedelskonsumtion brådskar. Sänkningarna av matmomsen 1992 och 1996, EU-medlemskapet och den globala konkurrensen inom livsmedel har gjort mat billigare relativt andra varor. I kombination med ökade inkomster gör det att konsumenter lägger en allt mindre andel av hushållsbudgeten på matinköp och att de har råd att äta skadligt mycket. Höjd matmoms samt införande av kött-, fett- och sockerskatter är ekonomiska styrmedel som kan användas för att minska matkonsumtionen och valet av mat samtidigt som skatteintäkterna kan används till riktade satsningar för bättre skolmat, bättre måltider inom äldreomsorgen och till ekonomiskt svaga grupper.För att få till stånd en strukturell beteendeförändring måste samhället även på andra sätt ge medborgare och verksamheter incitament att agera i mer hälsosamma och miljövänliga riktningar. Det kan röra sig om informations- och utbildninginsatser, allmänna folkhälsoundersökningar, mer vegetariskt och mindre kött  i skolorna, införandet av ett licenssystem för att att få bort godis och läskförsäljningen från livsmedelsbutikerna, åtgärder för att minska matsvinnet och främjande av cykling och idrott. En rimlig ambition är att Sverige verkar för att bli en internationell förebild med världens friskaste folk.  

OriginalspråkSvenska
StatusPublicerad - 2018

Nationell ämneskategori

  • Näringslära (30304)

Citera det här