Attityder till arbete och socialförsäkring: en kunskapsgenomgång

Anna Molin, Ingemar Andersson, Göran Ejlertsson

Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

Sammanfattning

Syftet med kunskapsgenomgången är att ge en överblick över litteratur kring attityder till arbete och socialförsäkring. Undersökningen är gjort som en litteraturstudie. Den första delen i kunskapsgenomgången belyser individers inställning till arbete. Resultatet visar att den vanligaste attityden till arbete i Sverige är den individualistiska, där individen ser till hur tillfredsställande arbetet är i förhållande till individens egna mål och ambitioner. Den belöning som kan fås genom arbete och som har den starkaste förankringen är det instrumentella förhållningssättet, vilket fokuserar på den ekonomiska belöning arbetet ger.

 

Faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till arbete är uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur uppbyggnaden av samhällets myndigheter påverkar individers attityder, beteenden och förtroende. Det visar sig att individer lättare får förtroende för myndigheter när de varit i kontakt med dem. Vidare påverkar även utformningen av socialförsäkringssystemet individers attityder till arbete. Generösa ersättningssystem leder till ökad arbetsmotivation och pliktkänsla. Tryggheten i ett samhälle ger starkare arbetsorientering. De individuella faktorerna innefattar vikten av socialisationen, kön, ålder, utbildning och social klass. Föräldrar för över sin inställning till arbete till sina barn. Skillnader mellan män och kvinnor och deras inställning till arbete formas även den av föräldrarna. Ju äldre individer blir desto starkare blir pliktkänslan. Vidare visar resultatet att högre utbildning och högre social klass ger starkare arbetsmotivation.

 

Den andra delen som redovisas i kunskapsgenomgången är individers inställning till socialförsäkringen. Avsnittet visar att frånvaro från arbete kan ta sig i uttryck genom sjukskrivning eller arbetslöshet och att det inte finns någon klar gräns mellan dessa områden. Arbetslöshet kan leda till sjukskrivning och vice versa. Avsnittet belyser att svenskarna ibland "tjänar på" att vara sjukskrivna istället för arbetslösa och vilket problem moral hazard-beteendet utgör för socialförsäkringen. Genomgången visar att nya meningsfulla aktiviteter under en period som arbetslös kan öka livskvaliteten och minska individers engagemang i att hitta nytt arbete. Studien visar vidare att många sjukskrivna anser sig att kunna arbeta en del av sin arbetstid om de kunnat påverka sin arbetssituation.

 

De faktorer som har betydande inverkan på individers attityder till socialförsäkringen är, liksom var fallet för inställning till arbete, uppdelade i strukturella faktorer och individuella faktorer. De strukturella faktorerna innefattar hur samhällets regler, däribland antalet karensdagar, kan påverka individers attityder och beteenden vad gäller sjukskrivning. Införandet av karensdagen har i Sverige t.ex. minskat utnyttjandet av sjukförsäkringen. Socialförsäkringens utformning visar skiftande resultat vad gäller hur det påverkar sjukskrivningar och arbetslöshet. Hög ersättning kan visa sig både ge högre frånvaro från arbete men även ökade chanser till att hitta arbete. Vidare har individers tro om huruvida andra är sjukskrivna inverkan på benägenheten att sjukskriva sig eller inte. Bland individuella faktorer har individens ideologiska uppfattning betydelse för utnyttjandet av socialförsäkringen.

OriginalspråkSvenska
UtgivningsortKristianstad
FörlagHögskolan Kristianstad
StatusPublicerad - 2007

Publikationsserier

NamnForskningstemat människa, hälsa, samhälle
Nr.2
ISSN (tryckt)1654-0131

Nationell ämneskategori

  • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (30302)

Nyckelord

  • arbete
  • arbetslinjen
  • arbetslöshet
  • attityder
  • individuella faktorer
  • sjukskrivning
  • socialförsäkring
  • strukturella faktorer
  • välfärd

Citera det här