Barn i Barnahus: en främmande fågel i Socialtjänstens Service- och Familjesystem

Ann-Margreth E. Olsson

Forskningsoutput: Bok/rapportBok

17 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Barnahus en främmande fågel från länder med socialt risk- och skyddssystem. I dessa länder, som USA, kan det bli så att när utsatta barns behov upptäcks, behövs ingripande insatser och skydd av barnet. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system där inriktningen är  strukturella och allmänna insatser för alla barnfamiljer samt tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer vid behov. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Både vuxna och barn berättar om Barnahus med fokus på att genomföra förhör med barn. Genom detta blir Barnahus till en parentes som passerar revyn före socialtjänstens egentliga utredning då samarbete med barn och barnets familj intensifieras. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med hänvisning till att socialtjänsten erbjuder andra alternativa metoder att inleda utredning och stöd. Barnahus ifrågasätts också för den dramatik det kan innebära för barn. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna vill helst inte delta vid hämtningar av barn. De ser sin huvuduppgift på Barnahuset i medhörningsrummet, att bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barnet också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barnet har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet. Här handlar det om att barnet behöver bli konsulterat i bedömningen av barnets behov, informeras om och överenskomma med sin socialsekreterare om fortsättningen; vad händer direkt efter Barnahus-besöket och tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar?  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att barnets socialsekreterare är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet.

OriginalspråkSvenska
UtgivningsortKristianstad
FörlagHögskolan Kristianstad
StatusPublicerad - 2017

Publikationsserier

NamnKristianstad University Press
Nr.2:2017

Nationell ämneskategori

  • Samhällsvetenskap (5)

Nyckelord

  • barn i barnahus
  • barns delaktighet
  • barns hälsa
  • samverkan
  • sociala utredningar
  • socialsekreterare

Citera det här