Barnahus ur socialsekreterares perspektiv

I denna delstudie inom studien Barn i Barnahus belyses socialsekreterarnas perspektiv. Sammanlagt har 56 socialsekreterare deltagit i studien. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system med inriktning tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus inte ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med tanke på den dramatik Barnahus-besök kan innebära för barn och barnets familj. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna ser sin huvuduppgift på Barnahuset att i medhörningsrummet bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barn också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barn i Sverige har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet hos myndigheter. Här handlar det om att barnet behöver och ska bli konsulterat i bedömningen av barnets behov. Barnet har rätt att bli informerat och få chans att överenskomma med sin socialsekreterare om vad som händer fortsättningsvis. Särskilt behöver beaktas vad som händer direkt efter Barnahus-besöket och fram tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar.  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att den socialsekreterare som är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet – blir barnets socialsekreterare.