Sammanfattning
Kravet på budgetbalans i svenska kommuner kan ha positiva följder om det
hindrar politiker från att skuldsätta sina kommuner på ett ohållbart sätt. Det
kan dock även ha negativa följder om konsumtionen blir känslig för tillfälliga
inkomstförändringar och de kommunala verksamheterna därmed utvecklas
på ett ojämnt sätt över tid. Jag finner inga tydliga bevis på att balanskravet lett
till ökad konsumtionskänslighet i svenska kommuner. Samtidigt finner jag att
kommuner är olika konsumtionskänsliga beroende på finansiell ställning, vilket
under vissa antaganden ändå kan tyda på att det finns en avvägning mellan
budgetbalans och konsumtionsutjämning i den svenska kommunsektorn.
hindrar politiker från att skuldsätta sina kommuner på ett ohållbart sätt. Det
kan dock även ha negativa följder om konsumtionen blir känslig för tillfälliga
inkomstförändringar och de kommunala verksamheterna därmed utvecklas
på ett ojämnt sätt över tid. Jag finner inga tydliga bevis på att balanskravet lett
till ökad konsumtionskänslighet i svenska kommuner. Samtidigt finner jag att
kommuner är olika konsumtionskänsliga beroende på finansiell ställning, vilket
under vissa antaganden ändå kan tyda på att det finns en avvägning mellan
budgetbalans och konsumtionsutjämning i den svenska kommunsektorn.
| Originalspråk | Svenska |
|---|---|
| Sidor | 7-15 |
| Volym | 42 |
| Nummer | 1 |
| Specialistpublikation | Ekonomisk debatt |
| Status | Publicerad - 2014-feb. |
| Externt publicerad | Ja |
Nationell ämneskategori
- Ekonomi och näringsliv (502)