Sammanfattning
Avhandlingen handlar om utvecklingen av adjektivanvändning och adjektiviska betydelsestrukturer under skolåren, från ett kognitiv lingvistiskt perspektiv. Adjektiv modifierar/bestämmer substantivbetydelser och det är i kontext, i samspelet med substantivet som adjektivets betydelse och konfiguration avgörs. Cirka 13000 adjektiv-substantivkombinationer från svenska elevtexter har analyserats. Texterna är skrivna inom ramen för de nationella proven i svenska, vilka 2009 skrevs i årskurserna 3, 5, 9 och på gymnasiet. Adjektiv-substantivkombinationerna analyserades enligt LOC-modellen (Ontologies and Construals in Lexical Semantics, Paradis, 2005), med avseende på betydelsedomän, substantivontologi, adjektivets gradering, adjektivets position och adjektivets funktion. Dessutom analyserades användningen av figurativt språk.
Resultaten visar en utveckling från att adjektiven mest bestämmer konkreta betydelser i de lägre årskurserna till att i allt högre grad bestämma abstrakta betydelser från många olika betydelsedomäner i de äldre årskurserna. De yngre eleverna använder adjektiv mest i predikativ position, men det sker en gradvis utveckling mot attributiv användning och i gymnasiet är det den vanligaste positionen. Adjektiven är oftast graderbara och den vanligaste funktion är beskrivande, men i gymnasietexterna används cirka en tredjedel av adjektiven i klassificerande funktion. I samband med det ökar även antalet ograderbara adjektiv, eftersom klassificerande adjektiv alltid är ograderbara. Figurativt språk är ovanligt alla årskurser, men det sker en gradvis ökning av metaforer i texterna under skolåren.
Resultaten visar en utveckling från att adjektiven mest bestämmer konkreta betydelser i de lägre årskurserna till att i allt högre grad bestämma abstrakta betydelser från många olika betydelsedomäner i de äldre årskurserna. De yngre eleverna använder adjektiv mest i predikativ position, men det sker en gradvis utveckling mot attributiv användning och i gymnasiet är det den vanligaste positionen. Adjektiven är oftast graderbara och den vanligaste funktion är beskrivande, men i gymnasietexterna används cirka en tredjedel av adjektiven i klassificerande funktion. I samband med det ökar även antalet ograderbara adjektiv, eftersom klassificerande adjektiv alltid är ograderbara. Figurativt språk är ovanligt alla årskurser, men det sker en gradvis ökning av metaforer i texterna under skolåren.
Bidragets översatta titel | Utvecklingen av adjektivets användning och dess betydelsestrukturer i svenska elevers textproduktion |
---|---|
Originalspråk | Engelska |
Kvalifikation | Doktor i filosofi |
Tilldelande institution |
|
Handledare |
|
Sponsorer för avhandling | |
Utgivningsort | Lund |
Utgåva | 1 |
Förlag | |
Tryckta ISBN | 978-91-89415-03-4 |
Elektroniska ISBN | 9789189415041 |
Status | Publicerad - 2021-nov.-17 |
Externt publicerad | Ja |
Nationell ämneskategori
- Språk och litteratur (602)
Nyckelord
- språkutveckling
- konceptuell utveckling
- adjektiv
- kognitiv lingvistik
- substantiv
- ordföljd
- uppsatser i svenska
- nationella prov i svenska