"Från Utspisning till Restaurang": tre år med studiecirklar fokuserade på ätande och näring: personalens erfarenheter, attityder, kunskap samt effekter för vårdtagarna

Albert Westergren, Karin Petersson

    Forskningsoutput: Bok/rapportRapport

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med denna rapport är att ur olika perspektiv beskriva studiecirklar med fokus på ätande och näring och effekter av dessa.

     

    Metod

    Flera olika metoder har använts, bl.a. har medverkande i studiecirklar i enkätform utvärderat sina erfarenheter, jämförelser har gjorts mellan deltagare och icke-deltagare samt mellan tidiga cirklar och senare cirklar, förekomst av undernäring och insatta åtgärder har undersökts före införande av intervention och efter och slutligen knöts säcken ihop med hjälp av fokusgruppsintervju.

     

    Resultat och konklusioner

     

    Vid jämförelser mellan tidiga och senare studiecirklar visades att en heldags studicirkelledarutbildning gav bättre utfall från studiecirklar än om cirkelledare endast erhöll en kortare introduktion till cirkelledarskapet. Ett systematiskt genomförande av studiecirklar skapar med tiden ett gynnsammare klimat på arbetsplatsen vilket också leder till en mer positiv syn på vad cirklarna åstadkommer för egen och arbetslagets del. En passande metafor för detta är att en studiecirkel åstadkommer "ringar på vattnet" och desto fler cirklar desto bättre resultat.

     

    Vid jämförelser mellan personer som deltagit och de som ej deltagit i studiecirklar visades att attityder och kunskap kring mat och måltider påverkas i vissa aspekter på ett positivt sätt hos personal som genomgått studiecirklar kring ätande och näring.

     

    Vid jämförelser mellan tre olika interventioner: ingen intervention, implementering av policydokument och införande av studiecirklar för att höja personalens kompetens drogs slutsatsen att en kombination av studiecirklar och implementering av ett policydokument för att upptäcka och behandla/förebygga undernäring förmodligen är det som skulle ge bäst resultat i att öka precisionen i insatta åtgärder och minska andelen med lågt BMI. På samma sätt kan precisionen sannolikt öka om det finns ett speciellt fokus i diskussionerna i studiecirklarna kring vilka kriterier som ska användas för att upptäcka risk för undernäring och vilka åtgärder som ska tas för personer som befinner sig i riskzonen för undernäring. I all intervention mot undernäring är det viktigt att också beakta att åtgärder vidtas för att förebygga utveckling av övervikt.

     

    Totalt kom det att vara 592 personer som fördelades på 71 studiecirklar. Av de medverkande tyckte 98% att innehållet i studiecirklarna var mycket intressant/intressant, 94% tyckte att innehållet var mycket relevant/relevant och 92% ansåg att nivån var lagom svår/lätt. När de medverkande bedömde hur deras kunskap kring mat och måltider var före respektive efter studiecirkeln så noterades en signifikant förbättring. Före studiecirkeln bedömde 72% att de hade tillräckliga eller mycket stora kunskaper och efter var det 96% som bedömde sina kunskaper som tillräckliga eller mycket stora.

     

    Utifrån fokusgruppsintervjun framkom att studiecirkeln ger samsynt personal, förutsättningar för och effekter av studiecirkeln kunde beskrivas och viljan till en fortsättning var tydlig. Flera resultat framkom som är viktiga att beakta när man inför studiecirkeln som en intervention för att förbättra mat och måltider. En del av resultaten bekräftar det som visats genom de kontinuerliga utvärderingarna (beskrivna ovan). Studiecirkelns suveränitet visades i att personalen uttryckte att de var starkare tillsammans. Det vill säga en enskild person har svårt att åstadkomma förändring, en grupp har större förutsättningar, och om flera grupper genomgått samma utbildning är man ännu starkare och har ännu bättre förutsättningar att åstadkomma förbättringar, man blir samsynt. Det framkom också att homogena gruppsammansättningar helt klart var att föredra framför heterogena, dvs. deltagarna ska i så stor utsträckning som möjligt komma från samma arbetsplats. Det visades också vara en mycket stor vinst att personal från köken deltog eller ledde cirklarna. Kommunikationen mellan personal på avdelningen och köket förbättrades, vilket var en stor vinst med interventionen.

     

    Studiecirkeln tycks vara en ideal pedagogisk metod för att förbättra mat och måltider inom särskilda boenden. Den tycks vara att föredra framför att enstaka personer åker iväg på en utbildningsdag med liten möjlighet att åstadkomma förbättringar när de väl är tillbaka i arbetslaget. En svårighet med "enskild deltagare på utbildningsdag" är också att den personen kan uppleva det som svårt att omsätta kunskapen han/hon erhåller till den egna kontexten. Självfallet beror avgörandet mellan studiecirklar eller annan utbildning också på vad syftet med utbildningen och deltagandet i denna är.

    OriginalspråkSvenska
    UtgivningsortKristianstad
    FörlagHögskolan Kristianstad
    StatusPublicerad - 2009

    Publikationsserier

    NamnKlinisk patientnära forskning
    Nr.21
    ISSN (tryckt)1654-1421

    Nationell ämneskategori

    • Omvårdnad (30305)
    • Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (50901)

    Citera det här