Herbivory on aquatic macrophytes by geese and swans: a review of methods, effects, and management

Elsie Kjeller; Jonas  Waldenström; Johan Elmberg; Gunnar Gunnarsson

doi:10.34080/os.v34.25271

Herbivory on aquatic macrophytes by geese and swans: a review of methods, effects, and management

Bidragets översatta titel: Herbivori av gäss och svanar på akvatiska makrofyter – en översikt av metoder, effekter och förvaltning

Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Artikel, review › Peer review

1 Citeringar (Scopus)

139 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

De senaste årtiondena har intresset ökat för hur svanar och gäss påverkar växtligheten i våtmarker. För detta finns flera skäl. Ett är att flera arter av dessa fåglar har ökat kraftigt i antal, vissa också i utbredning. Många våt-marker hyser därför avsevärt fler av dessa stora växtätare än förut, i vissa fall fler än någonsin tidigare. Därtill är våtmarker föremål för andra förändringar, såsom eutro-fiering, klimatförändringar, brunifiering och negativ utveckling hos delar av deras biologiska mångfald.I denna artikel ger vi en översikt av den vetenskap-liga litteraturen om svanars och gäss bete på vattenvege-tation. Dels har vi undersökt vilka undersökningsmeto-der som vanligen används i experimentella studier, dels hur olika vegetationsvariabler svarar på bete. Vi finner att både undersökningsmetoder och växternas svar skil-jer sig avsevärt mellan olika studier. Många experimen-tella studier av beteseffekter bygger på en kombination av uthägnade provytor och öppna kontrollytor i samma våtmark, alltså likartade ytor utan respektive med bete. Likväl är det ofta svårt att dra generella slutsatser av dessa studier eftersom provytornas antal, storlek och placering skiljer sig mycket åt. Än mer problematiskt är att användningen av olika mät- och provtagningsmeto-der skiljer sig åt, vilket också försvårar jämförbarheten mellan studier. Vanliga vegetationsvariabler i jämföran-de studier är biomassa (ovan eller under markytan/bot-ten), täthet, höjd, täckningsgrad och artsammansättning hos växtsamhället. Tidigare forskning stöder uppfatt-ningen att svanar och gäss på ett signifikant sätt kan på-verka alla dessa variabler negativt. Graden av påverkan beror dock på olika andra faktorer, såsom vattendjup, tid på året och tätheten av växtätande fåglar. Med tanke på den tidigare och pågående kraftiga antropogena på-verkan på våtmarker är det viktigt att ytterligare studera direkta och indirekta effekter av svanars och gäss bete i våtmarksekosystem.

Bidragets översatta titel	Herbivori av gäss och svanar på akvatiska makrofyter – en översikt av metoder, effekter och förvaltning
Originalspråk	Engelska
Sidor (från-till)	119-137
Antal sidor	19
Tidskrift	Ornis Svecica
Volym	34
DOI	https://doi.org/10.34080/os.v34.25271
Status	Publicerad - 2024-aug.-08

FN:s SDG:er

Detta resultat bidrar till följande hållbara utvecklingsmål:

SDG 15 – Ekosystem och biologiskt mångfald

Nationell ämneskategori

Ekologi (10611)

Åtkomst av dokument

10.34080/os.v34.25271Licens: CC BY

OS_25271Slutlig publicerad version, 1,68 MBLicens: CC BY

Effekter av stora herbivora andfåglar i akvatiska ekosystem
Gunnarsson, G. (PI) & Kjeller, E. (Doktorand)
21-04-01 → 26-07-09
Projekt: Forskning

Citera det här

@article{c62ca2d6ba0747a4a245fd2535faa26f,

title = "Herbivory on aquatic macrophytes by geese and swans: a review of methods, effects, and management",

abstract = "In recent decades, interest has grown in how increasing populations of herbivorous geese and swans (Anseriformes: Anatidae: Anserinae) affect macrophyte communities in wetlands, especially because many water-bodies are simultaneously subjected to stressors like eutrophication and biodiversity declines. Here, we review the literature on methods applied in grazing experiments that have been conducted in aquatic ecosystems. We also investigate and how different macrophyte characteristics may respond to waterfowl herbivory. Results indicate that both research methodology and responses of macrophytes differ widely among studies. While most experimental studies on grazing pressure employ a {\textquoteleft}paired plot design{\textquoteright} with exclosures and open control plots, the structure, size, and placement of plots vary among studies. Commonly sampled macrophyte variables are biomass (of either above- or below-ground plant parts), density, height, plant cover, and community composition. The literature provides support that geese and swans significantly affect several of these variables, but the outcome depends on additional factors, e.g. waterfowl density, water depth, and timing (within or between seasons/years). Because of the persisting conservation threats to aquatic ecosystems, more knowledge is needed about potential direct and indirect consequences of waterfowl herbivory in these environments.",

keywords = "exclosure, grazing, vegetation, waterbird, wetland",

author = "Elsie Kjeller and Jonas Waldenstr{\"o}m and Johan Elmberg and Gunnar Gunnarsson",

year = "2024",

month = aug,

day = "8",

doi = "10.34080/os.v34.25271",

language = "English",

volume = "34",

pages = "119--137",

journal = "Ornis Svecica",

issn = "1102-6812",

publisher = "BirdLife Sweden",

}

TY - JOUR

T1 - Herbivory on aquatic macrophytes by geese and swans

T2 - a review of methods, effects, and management

AU - Kjeller, Elsie

AU - Waldenström, Jonas

AU - Elmberg, Johan

AU - Gunnarsson, Gunnar

PY - 2024/8/8

Y1 - 2024/8/8

N2 - In recent decades, interest has grown in how increasing populations of herbivorous geese and swans (Anseriformes: Anatidae: Anserinae) affect macrophyte communities in wetlands, especially because many water-bodies are simultaneously subjected to stressors like eutrophication and biodiversity declines. Here, we review the literature on methods applied in grazing experiments that have been conducted in aquatic ecosystems. We also investigate and how different macrophyte characteristics may respond to waterfowl herbivory. Results indicate that both research methodology and responses of macrophytes differ widely among studies. While most experimental studies on grazing pressure employ a ‘paired plot design’ with exclosures and open control plots, the structure, size, and placement of plots vary among studies. Commonly sampled macrophyte variables are biomass (of either above- or below-ground plant parts), density, height, plant cover, and community composition. The literature provides support that geese and swans significantly affect several of these variables, but the outcome depends on additional factors, e.g. waterfowl density, water depth, and timing (within or between seasons/years). Because of the persisting conservation threats to aquatic ecosystems, more knowledge is needed about potential direct and indirect consequences of waterfowl herbivory in these environments.

AB - In recent decades, interest has grown in how increasing populations of herbivorous geese and swans (Anseriformes: Anatidae: Anserinae) affect macrophyte communities in wetlands, especially because many water-bodies are simultaneously subjected to stressors like eutrophication and biodiversity declines. Here, we review the literature on methods applied in grazing experiments that have been conducted in aquatic ecosystems. We also investigate and how different macrophyte characteristics may respond to waterfowl herbivory. Results indicate that both research methodology and responses of macrophytes differ widely among studies. While most experimental studies on grazing pressure employ a ‘paired plot design’ with exclosures and open control plots, the structure, size, and placement of plots vary among studies. Commonly sampled macrophyte variables are biomass (of either above- or below-ground plant parts), density, height, plant cover, and community composition. The literature provides support that geese and swans significantly affect several of these variables, but the outcome depends on additional factors, e.g. waterfowl density, water depth, and timing (within or between seasons/years). Because of the persisting conservation threats to aquatic ecosystems, more knowledge is needed about potential direct and indirect consequences of waterfowl herbivory in these environments.

KW - exclosure

KW - grazing

KW - vegetation

KW - waterbird

KW - wetland

U2 - 10.34080/os.v34.25271

DO - 10.34080/os.v34.25271

M3 - Review article

SN - 1102-6812

VL - 34

SP - 119

EP - 137

JO - Ornis Svecica

JF - Ornis Svecica

ER -

Herbivory on aquatic macrophytes by geese and swans: a review of methods, effects, and management

Sammanfattning

FN:s SDG:er

Nationell ämneskategori

Åtkomst av dokument

Fingeravtryck

Projekt

Effekter av stora herbivora andfåglar i akvatiska ekosystem

Citera det här