Hur förhåller sig begåvning i skolåldern och psykosocial arbetsbelastning i vuxenlivet till olika aspekter av självrapporterad hälsa bland yrkesarbetande kvinnor och män?

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer såsom höga krav, låg kontroll och bristfälligt socialt stöd har återkommande kopplats till sämre hälsa. Dock är det fortfarande oklart om individuella faktorer såsom begåvning har någon betydelse i samman-hanget. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur tidig begåvning och psykosocial arbetsmiljö hänger samman med positiva och negativa aspekter av hälsa i en kohort yrkesarbetande kvinnor (n= 271) och män (n= 291). Begåvning i barndomen och självskattningar av krav, kontroll och socialt stöd i arbetet rela-terades till självrapporterade positiva (känsla av sammanhang och självskattad hälsa) och negativa hälsoindikatorer (muskelbesvär och oro/ångest) i medelåldern. Med hänsyn till skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och det faktum att kvinnor och män återfinns inom olika yrken och därmed möter olika psykosociala arbetsvillkor genomfördes analyser separat för kvinnor och män. Resultat från analyser med respektive utan hänsyn till yrkesnivå visade inte på någon signifikant betydelse av begåvning i relation till de olika hälsoindikatorerna. Det fanns inte heller några signifikanta interaktionseffekter mellan begåvning och psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Yrkesnivå hade genomgående ett lågt förklaringsvärde. Dessa resultat kan hänga samman med att denna yrkesarbetande kohort är förhållandevis homogen och att dessa medelålders kvinnor och män fortfarande uppvisar en för-hållandevis god hälsa.