I sårbarhet och längtan: Existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden

Det övergripande syftet med denna doktorsavhandling är att utforska existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Till grund för avhandlingen ligger fyra empiriska delstudier varav en är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkätdata (n = 1489; 15–17 år). Övriga tre delstudier är kvalitativa studier baserade på data från individuella intervjuer (n = 16; 15–21 år), retrospektiva skriftliga berättelser (n = 67; högskolestudenter) respektive fokusgruppdiskussioner (n = 30; 16–21 år). Datan i den kvantitativa studien analyserades med deskriptiv och analytisk statistik. Datan i de kvalitativa studierna analyserades med kvalitativ konventionell innehållsanalys, fenomenologisk analys respektive tematisk analys. Resultaten visar att ledsenhet och existentiell ensamhet under ungdomstiden kan komma till uttryck på olika sätt i kroppen och innebär en sårbarhet som kan vara svår att blotta för andra. Ungdomar riskerar då lämnas ensamma med sina smärtande tankar och känslor. Existentiell ensamhet under ungdomstiden relaterar till erfarenheter av att vara unik och inte bli förstådd, samt att känna sig fångad, tom och vilse i sökandet efter tillhörighet, mening och sig själv. Ungdomar har skiftande behov när det kommer till stöd relaterat egna erfarenheter av existentiell ensamhet, och behoven kan också variera över tid. Ungdomar kan ibland behöva vila från det som smärtar, men de kan också önska att någon finns där som lyssnar eller låter dem vara. När de själva försöker finnas där för vänner, med erfarenheter av existentiell ensamhet, kan de känna sig osäkra. Ungdomar längtar efter att någon finns där för dem som de kan vända sig till när de behöver det. Professionella i skola och hälso- och sjukvård behöver kunskap om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden för att kunna tolka och förstå uttrycken. De behöver också anta ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna erbjuda stöd som är anpassat efter den unga personens behov. Att lyssna till ungdomars röster och möta deras existentiella behov torde påverka deras välbefinnande och hälsa i positiv riktning.