Informationskompetens i högskolan: en metod för att analysera kursplaner

Introduktion

I rollen som undervisande bibliotekarier har jag och mina kollegor uppmärksammat att lärandemål rörande informationskompetens ofta saknas eller uttrycks otydligt i högskolans kursplaner, vilket har en negativ påverkan på studenternas möjligheter att aktivt utvecklas mot att bli informationskompetenta. Mot denna bakgrund har en studie av informationskompetens i kursplaner utförts.

Metod

Det empiriska materialet består av kursplaner från tre olika program vid Högskolan Kristianstad. Dessa analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ innehållsanalys. Genom att skapa och applicera ett textnära kodningsschema med olika kategorier, möjliggör metoden att systematiskt kunna definiera med vilken tydlighetsnivå som informationskompetens är uttryckt i texterna.

Resultat

Studiens resultat visar att informationskompetens sällan är tydligt formulerat i kursplanerna. Oftast är informationskompetens något som bara antyds eller som anas genom en potentiell koppling. Denna osynlighet kan få som konsekvens att studenterna inte inser vikten av informationskompetens. Analysen visar också att det i kursplanerna finns kopplingar till informationskompetens inom områden som värderas högt av både lärarkår och bibliotekarier. Dessa inkluderar kreativt tänkande, den vetenskapliga arbetsprocessen och användandet IKT.

Slutsatser

Ur ett sociokulturellt perspektiv rekommenderas att undervisning för informationskompetens bäddas in i ämnesstudierna. I detta avseende kan studien användas som en utgångspunkt för samarbetet mellan lärare och bibliotekarier i syfte att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar. Metoden att utvärdera kursplaner kan också vara av intresse för det generella arbetet med kvalitetsutvärdering och utveckling inom högre utbildning.