Involving professionals in research: In the field of ageing and health

Bakgrund och syfte
Det är ett välkänt problem att det tar lång tid innan forskning når ut till praktiken och omsätts i det dagliga arbetet. Det finns mycket forskning som inte kommer till användning. Den bristande omsättningen av forskning i praktiken kan ibland bero på att forskningen saknar relevans för patienterna och de yrkesverksamma personerna. Yrkesverksamma personer kan helt enkelt ha svårt för att omsätta forskningen i praktiken. Yrkesverksamma personer är, i detta sammanhang, människor som arbetar inom hälso- och sjukvården eller i organisationer som bidrar till hälso- och sjukvården. De kan till exempel vara praktiker såsom undersköterskor, sjuksköterskor eller beslutstagare såsom chefer.
Involvering av yrkesverksamma personer i forskning kan säkra att kunskapen som erhålls från forskningen är relevant, applicerbar och hållbar i praktiken. Yrkesverksamma personer har unika insikter i specifika situationer och sammanhang relaterat till deras arbete. När de är involverade i forskning kan de vara förmedlare av denna kontext-specifika kunskap. När de involveras i forskning så forskas det inte på dem, utan med dem. Involvering i forskning kan se olika ut, vara på olika sätt och i olika delar av forskningsprocessen, beroende av situationen och behovet. Yrkesverksamma personer kan till exempel involveras i utveckling av forskningsfrågor, design av studien, rekrytering av deltagare till studien, samla in data eller utföra en intervention till deltagarna, eller de kan involveras i tolkning av forskningsdata, eller hjälpa till med att sprida forskningsresultat.
När yrkesverksamma personer involveras i forskningen kan perspektivet från forskningen och praktiken därmed integreras. Detta kan bidra till att överbrygga gapet mellan forskningen och praktiken och därmed stärka hälso- och sjukvårdssystemet. Detta är särskilt viktigt inom området åldrande och hälsa, eftersom andelen äldre personer kommer att öka i framtiden. Detta kommer bland annat att leda till ett ökat behov för sjukvårds- och omsorgsinsatser bland äldre personer, vilket kan bli en utmaning sett utifrån ett samhällsperspektiv. Forskning inom området åldrande och hälsa fokuserar bland annat på hälsa och social omsorg för äldre, eller rehabilitering och stöd från omgivande miljöer, som alla bidrar till att förbättra äldre personers möjlighet till hälsosamt åldrande.
Dock saknar vi kunskap om involvering av yrkesverksamma personer i forskning inom området åldrande och hälsa. Det finns därför ett behov av att få mer kunskap inom området, för att på bästa sätt kunna tillvarata möjligheterna och hantera utmaningarna som finns för att involvering av yrkesverksamma personer i forskning ska bli framgångsrik. Avhandlingens övergripande syfte var därför att utforska involvering av yrkesverksamma personer i forskning inom området åldrande och hälsa utifrån de yrkesverksammas och forskarnas perspektiv samt bidra med strategier for involvering av yrkesverksamma personer i forskning.

Metoder
Avhandlingen består av fyra delstudier där involvering av yrkesverksamma personer i forskning inom åldrande och hälsa har undersökts. I delstudie ett har det undersökts hur dessa personer upplevde att samverka med forskare i ett forsknings och utvecklingsprojekt kring förebyggande hembesök. De intervjuades individuellt och intervjuerna analyserades kvalitativt med metoden grundad teori. Det fokuserades på hur de beskrev sina upplevelser av själva processen för involvering och vad som påverkade denna process.
I delstudie två och tre användas en mixad metod kallad ”group concept mapping” där datamaterial analyserades kvalitativt och kvantitativt. I delstudie två undersöktes forskares perspektiv på vad involvering av yrkesverksamma personer i forskning inom åldrande och hälsa kan leda till. I delstudie tre undersöktes yrkesverksamma personers eget perspektiv på vad deras involvering i forskning inom åldrande och hälsa kan leda till.
I delstudie fyra var syftet att ta fram en guide för samverkan mellan yrkesverksamma personer och forskare. Därför gjordes ytterligare en genomgång och kvalitativ analys av delstudie ett, två och tre, där metoden innehållsanalys användes. Yrkesverksamma personer och forskare träffades då genom forskningscirklar, för att samverka kring skapandet av en guide som kunde vara användbar för både de yrkesverksamma och forskarna.

Resultat
Från de fyra delstudierna framgår tre övergripande områden som är av vikt för yrkesverksamma personers involvering i forskning. Dessa tre områden är förutsättningar för involvering, processen för involvering och utfallet av involvering. Resultaten visar att det finns ett samspel mellan dessa tre delar, där de påverkar varandra. Förutsättningarna påverkar yrkesverksamma personers möjligheter att involvera sig i forskning och kan därmed påverka processen för deras involvering. Processen kan i sin tur påverka utfallet av involveringen. Slutligen kan utfallet av involveringen, som kan ske under forskningsprojektets gång, påverka förutsättningarna och processen.
Förutsättningar för involvering inkluderar båda externa förutsättningar och interna förutsättningar. Externa förutsättningar var de som fanns i den omgivande kontexten, som de yrkesverksamma och forskarna befann sig i. Den omgivande kontexten omfattar t.ex. den organisation personerna arbetade i och den politik som styrde deras arbete. Exempelvis beskrevs det att ha tid inom ordinarie arbetstid och få stöd från chefer och kollegor som viktiga förutsättningar för yrkesverksamma personers involvering i forskning. Interna förutsättningar för att vara involverad i forskning handlade om det som man tog med sig in i ett forskningsprojekt. Till exempel upplevde de yrkesverksamma personerna att deras motivation for att involveras påverkades av om de ansåg sig själva som kapabla att bidra till forskningen med sin kunskap och expertis.
Processen för involvering beskrevs som en anpassning av forskningen och praktiken gentemot varandra, där aspekter som är av vikt för praktiken och för forskningen anpassas gentemot varandra. De yrkesverksamma personerna och forskarna hade olika roller som innebar olika ansvar och förväntningar. Interaktioner och relationer som var mellan de yrkesverksamma och forskarna var av vikt för att möjliggöra deras involvering, och även för möjligheten till ett ömsesidigt lärande och utveckling.
Utfallet av involvering visade att yrkesverksamma personers involvering i forskning kan påverka själva forskningsprocessen och användbarheten av forskningsresultaten. Dessutom kunde deras involvering leda till en påverkan hos de yrkesverksamma själva och praktiken. Till exempel kunde de uppleva att de hade tillägnat sig nya färdigheter och förmågor, vilket bidrog till utvecklingen av praktiken.

Slutsats
Denna avhandling bidrar med ny kunskap gällande involvering av yrkesverksamma personer i forskning inom åldrande och hälsa. Den illustrerar att involvering av yrkesverksamma i forskning måste ses i relation till deras förutsättningar för involvering, processen för involvering och det tilltänkta utfallet av involveringen, samt samspelet mellan dessa områden. Avhandlingen bidrar med strategier för involvering av yrkesverksamma personer i forskningsprocessen. Systematiskt övervägande kring samspelet är av vikt för att processen för involveringen överensstämmer med det tilltänkta utfallet och att förutsättningarna stämmer överens med processen. Dessa tre områden är viktiga att reflektera över och diskutera tillsammans med de yrkesverksamma, när forskare designar och genomför forskningsprojekt där yrkesverksamma involveras.