Lärarstudenters uppfattningar om forskningsanknytning och hållbar utveckling inför kommande lärargärning

Det förekommer brister avseende forskningsanknytningen i lärarutbildningen (Hattie & Marsh, 2006). I studien fångas den yttre miljön tillsammans med teknikutvecklingens påverkan. Levnadsvanor och handlingsberedskap inkluderas också i studien och benämns den inre miljön. Syftet var att undersöka en grupp lärarstudenters sätt att resonera kring hälso- och miljöfrågor under ett tremånadersprojekt. Centralt var att via seminarieform vägleda studenterna, som befann sig i slutfasen av sin lärarutbildning, i integrerad aktuell didaktisk forskning om folkhälsovetenskap, miljövetenskap och lärande för hållbar utveckling, samt undersöka deras syn på begreppet forskningsanknytning.

Övergripande frågeställning var:

Hur resonerar lärarstudenter i hälso- och miljöfrågor kopplat till den yttre och inre miljön?

Studenterna uttryckte också sina erfarenheter av forskningsanknytning i utbildningen.

Sjutton studenter i lärarutbildningen deltog i projektet. Seminarier, enkäter och fokusgruppsintervjuer genomfördes. Teoretiska utgångspunkter för analysen var Agens modell för hälsofaktorer och System jorden (Dahlgren & Whitehead, 1991; Andersson, 2001).

Studenterna uttryckte sina kunskapsbrister och kritiserade undervisningen de genomgått i hållbar utveckling i ungdomsskolan och lärarutbildningen, och menade att den oftast handlat om sopsortering. Så småningom kopplade de samman människors hårdutnyttjande av skog och mark genom transporter till och från träning med försämring av människans livsvillkor och hälsa. Studenterna vidgade perspektivet, från de innersta till de yttre sfärerna. Studenterna fann svårigheter att definiera ”forskningsanknytning” och ingen hade sökt eller läst vetenskapliga artiklar av nyfikenhet eller eget intresse. Den integrerade utgångspunkten kan likt frågor med naturvetenskapligt innehåll utifrån ett samhällsperspektiv medverka till utveckling av undervisningsredskap i kommande lärargärning (Ekborg et al., 2009). En medveten strategi var att förmedla vårt eget forskningsarbete vilket ligger i linje med Hattie & Marsh (1996) som pekar vikten av att studenter får möjlighet att möta sina lärare i forskarrollen, samt på de brister som kan uppstå då forskningsaktiviteter och undervisningsaktiviteter isoleras ifrån varandra. Lärarstudenter möter inte forskning eller konfronteras med forskningsfrågor kontinuerligt vilket kan tolkas som att forskning inte tillhör själva professionen. Det är viktigt att reflektera kring lärandeprocesser i högre utbildning.