Läskompetenser i en ny tid

Annette Ewald

    Forskningsoutput: KonferensbidragMuntlig presentation

    Sammanfattning

    Traditionellt har den litteraturdidaktiska forskningen och debatten utgått från grundantagandet att läsning av fiktiva texter är något annat än läsning av sakprosa. Skiljelinjer har tidvis funnits mellan en mer kompetensteoretiskt inriktad litteraturdidaktisk forskning med huvudsakligen litteraturvetenskapliga teorigrunder och med fokus på ett text- och responsestetiskt orienterat intresse för det litterära läsandets egenart och sökandet efter en specifik litterär kompetens och hur en sådan utvecklas i en pedagogisk kontext (t.ex. Svensson, 1989; Torell, red. 2002) och en mer erfarenhetspedagogiskt och socialisationsteoretiskt grundad litteraturdidaktisk forskning med utbildningssociologiska, institutionskritiska, kulturanalytiska, ämneshistoriska och uttalat klassrumsorienterade utgångspunkter (t.ex. Malmgren, 1986 och 1997). I den litteraturdidaktiska diskussionen – och i klassrum – har "kompetenspedagogik" stått mot "erfarenhetspedagogik". Relativt stor consensus har dock rått om skönlitteraturens samhälleliga, kulturella och existentiella värden och inom utbildningssystemet har (den tryckta) skönlitteraturen genomgående haft en sällan ifrågasatt central roll.

    Idag upplöses skiljelinjerna mellan olika texttyper och tidigare gränsdragningar mellan olika medieformer blir otydligare. Vi lever i det som med en nött metafor brukar beskrivas som "ett nytt medielandskap" som bland annat innebär att fiktionen migrerar till – eller "konvergerar" med– nätet (Rustad, 2010; Lundström & Olin-Scheller, 2010), att människors sätt att skapa mening och innebörd i möte med texter förändras (Kress, 2003; Elmfeldt & Erixon, 2007; Holsanova, 2010), att litteraturens värden problematiseras (Persson 2007 och 2012; Skaftun 2009) och att lärare – och vetenskapssamhället – möter förändrade läskompetensbehov och nya litteraturdidaktiska utmaningar.

    Det övergripande syftet med presentationen är att initiera en fördjupad diskussion om de didaktiska dilemman lärare ställs inför med de (diffusa) text- och läskompetensbegrepp som framtonar i grundskolans styrdokument och förväntas utgöra en utgångspunkt och riktlinje för undervisningen. Mot en analys av den omformulerade ämneskursplanen i svenska (Skolverket, 2011a och 2011b) ställs frågan vilka dilemman den alltmer uttalat krav- och kompetensinriktade skolan ställer lärare inför. Vilka blir litteraturens värden och vilka litteraturdidaktiska strategier väljer erfarenhetspedagogiskt sinnade lärare och vilka didaktiska val gör mer kompetensdidaktiskt orienterade pedagoger i en skola där mätbara kunskaper och förmågor kommer alltmer i fokus (Lundström, Manderstedt & Palo, 2011). Vilka vägar tar den litteraturdidaktiska forskningen?

    Presentationen utgår från några av resultaten från en kvalitativ intervjuundersökning med ett urval "expertlärare" i grundskolans årskurs 3-6. Undersökningen ingår i en planerad explorativ studie där lärares litteraturdidaktiska strategier studeras mot bakgrund av den pågående statliga och kommunala implementeringen av en ny läroplan.

    Svensson, Cai (1989). Barns och ungdomars läsning: problemöversikt och förslag till forskning. Linköping: Linköpings universitet.

    Torell, Örjan (red.) (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Institutionen för humaniora vid Mitthögskolan i Härnösand.

    Malmgren, Lars-Göran (1986). Den konstiga konsten. Om litteraturläsning och litteraturpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

    Malmgren, Lars-Göran (1997). Åtta läsare på mellanstadiet. Litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

    Rustad (2010). "Når litteratur går fra papir til skjerm". I: Engebrektsen, Martin (red.) Skrift/bilde/lyd. Analyse av sammansatte tekster. Kristiansand: Højskoleforlaget.

    Lundström, Stefan & Olin-Scheller, Christina (2010). "Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?". I: Tidskrift för litteraturvetenskap. Vol 40, Nr 3-4, s. 107-117.

    Kress, Gunther (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge.

    Elmfeldt & Erixon (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

    Holsanova (2010). Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet och Norstedts.

    Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturläsning efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.

    Persson (2012). Den goda boken? Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur.

    Skaftun, Atle (2009). Litteraturens nytteverdi. Bergen: Fagbokforlaget.

    Skolverket (2011a). Lgr11. http://www.skolverket, hämtad 2012-05-15.

    Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. http://www.skolverket.se, hämtad 2012-05-15.

    Lundström, Stefan, Manderstedt, Lena & Palo, Annbritt (2011). "Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i Lgr 11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. I: Utbildning & Demokrati, vol 209:2, s. 7-26.

    OriginalspråkSvenska
    StatusPublicerad - 2013
    EvenemangSymposium för läsforskning. Karlstads universitet -
    Varaktighet: 1980-jan-01 → …

    Konferens

    KonferensSymposium för läsforskning. Karlstads universitet
    Period80-01-01 → …

    Nationell ämneskategori

    • Humaniora och konst (6)

    Citera det här