Lögnproduktion: En språkprocessanalys av falska och sanningsenliga berättelser i tal och skrift

Denna studie utgår från psykolingvistiska teorier om språkproduktion i tal och skrift, och undersöker om det genom studiet av disfluenser i talet eller skriften går att se skillnader beroende på om en person berättar sanningsenligt eller hittar på. Studien har alltså en möjlig forensisk tillämplig. En central utgångspunkt är att den kognitiva belastningen ökar när en talare/skribent tvingas ändra hela eller delar av en återberättelse, och att detta avspeglar sig under språkproduktionen. Tidigare studier har visat hur ökad kognitiv belastning leder till ökade disfluenser, såsom fler och längre pauser, under både skriven och talad språkproduktion (Goldman Eisler, 1970; Kellogg, 1987; Matsuhashi, 1981; McCutchen, 1994). En hypotes är att det är enklare att efterlikna en sanningsenlig berättelse i tal, eftersom vi hört många talade utsagor, medan det är svårare att efterlikna en ”normal” skrivprocess då vi sällan observerar hur andra skriver, och vet hur pauseringsmönster och revisioner brukar se ut. En förväntan är att upptäcka tydligare skillnader i språkproduktionsmönster mellan skribenter än talare när sanningsenliga och falska berättelser jämförs. Syftet med studien är således att undersöka om/hur skriv- och talprocesser, som att planera och revidera, skiljer sig mellan sanningsenliga och falska utsagor av händelser. Forskningsfrågorna som undersöks är: Är det är möjligt att identifiera en falsk utsaga baserad på språkproduktionen i tal/skrift? Finns det några skillnader mellan tal och skrift i hur språkproduktionen påverkas av att hitta på en utsaga jämfört med att berätta sanningsenligt? Hur påverkas språkprocesserna om talare/skribenter upprepar dessa utsagor?

Dessa frågor undersöks genom att jämföra språkproduktionsprocessen i sanningsenliga och falska utsagor av händelser i tal och skrift. Data samlades in i ett experiment där deltagare (n=40) fick se fyra särskilt framställda filmer som skildrade mindre förseelser (t.ex. cykelstöld, tentafusk). Deltagarna ombads återberätta filmernas innehåll och fyra återberättelser gjordes: två sanningsenliga (en i tal, en i skrift) och två falska (en i tal, en i skrift), med randomiserad ordning. I den falska återberättelsen ombads deltagarna att lägga skulden för det som skedde på en annan karaktär i filmen. Deltagarna upprepade sina berättelser totalt fyra gånger med två veckors mellanrum för att möjliggöra jämförelser av hur återberättelserna förändras över tid och vid upprepning. Skrivna data samlades in med tangentloggning (ScriptLog) och talade data spelades in med Audacity.

Jämförelsen av de skrivna återberättelserna visade inga signifikanta skillnader i skrivtid mellan falska och sanningsenliga återberättelser, men de falska berättelserna krävde överlag mer paustid. Den totala skrivtiden och paustiden minskade för varje upprepad återberättelse vilket indikerar att det blev enklare för deltagarna att återberätta oberoende av villkor. Det fanns ingen skillnad i antal raderade tecken mellan de två villkoren, men i de falska berättelserna så skrevs färre tecken mellan pauser vilket kan indikera att skribenterna oftare behövde pausa (för att läsa och planera?). Den övergripande bilden är att det finns stora individuella skillnader.

Preliminära resultat för de talade återberättelserna visade ingen signifikant skillnad i lexikal variation mellan villkoren, något som tidigare forskning indikerat. Fortsatta analyser kommer att undersöka taltid, samt pauser och disfluenser i tal jämfört med skrift.

Goldman Eisler, F. (1970). Psycholinguistics; Experiments in Spontaneous Speech. Lingua: International Review of General Linguistics, 25, 152-164. Retrieved from http://ludwig.lub.lu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=mzh&AN=1970300786&site=eds-live&scope=site
Kellogg, R. T. (1987). Effects of Topic Knowledge on the Allocation of Processing Time and Cognitive Effort to Writing Processes. Memory & Cognition, 15(3), 256-266.
Matsuhashi, A. (1981). Pausing and Planning: The Tempo of Written Discourse Production. Research in the Teaching of English, 15(2), 113-134. Retrieved from http://ludwig.lub.lu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.40170920&site=eds-live&scope=site
McCutchen, D. (1994). The Magical Number Three, Plus or Minus Two: Working Memory in Writing. Advances in Cognition and Educational Practice, 2, 1-30.